bruksskolan, befunnits odugliga Ul rättare, bevisar lika litet att skolan ej varit god, som att den elementarskola är dålig, från hvilken lärjöngar utgått, hvilka sedan befunnits olämpliga för det kall, hvaråt de . egnat sig. Men på de senare åren har vid åtskilliga landtbruksskolor mött svårighet att förse de -Ilediga glatserna med lämpliga lärlingar. t! Då så visat sig, torde anledningen dertill d vara, dels större svårighet för lärlingarne att lunder de två åren, som kursen räcker, förse i lsig med kläder, skodon och andra nödvän; diga behef, dels de stegrade arbetslönerna äfven för tjenare med mindre arbetsskicklighet, dels den goda arbetsförtjensten vid jern-I vägsbyggnaderna, dels äfven minskad tillgång på rättaretjenster, så till vida att sedan fl skickligheten i de vanliga ällmännastförekomI mande jordbruksarbetena allt mera blifvit ut. bredd, ha äfven många, som icke gått igeInom landbruksskoior, erhållit rättaretjenster. Vid åtskilliga af dessa skolor lärer ansetts nödigt att gifva lärlingarne lön, och en sädan åtgärd har utan tvifvel den goda verkan med sig, att större fordringar på lärllingarnes skicklighet redan vid inträdet i läroanstalten kunna uppställas. Men tillika har visat sig — och deri ligger en särdeles lglädjande företeelse — att vid flera landt:I bruksskolor bafva söner af hemmansegare, låtskillige ganska förmögna, ingått såsom Tlärlingar, icke för att sedan söka rättareItjenster, utan för att efter slatad lärokurs I btervända till hemmet, eller för att öfvertaga eget jordbruk. Af desse hafva flere för att erhålla plats vid skolan erlagt en lafgift — varit betalande lärlingar — åå Ifriplatserna varit upptagna. Såvidt vi kunna linhemta ka dessa betalande lärlingar innehaft bättre kunskaper (förvärfvade i folk. skolan?) än flertalet bland de öfrige, som vida tidigare nödgats lemna folkskolan för att såsom tjenstebjon vinna sin utkomst. I Osannolikt synes det icke att snart nog llandtbrukskolorna bli besökta af lärlingar, TI hvilka vid inträdet redan ega sådana förkunskaper ått lärokursen för dem endast behöfver blifva ettårig, och då så qvalifice rade sökande anmäla sig, vore det ganska ändamålsenligt, om till skolföreståndarens förfogande, af hushållningssällskapet ställdes ett anslag att användas till deras förseende med lön under lärobret. Det är nemligen gilvet att ju flera skicklige lärlingar utgå från en Jlandtbruksskola för att komma i en sjelfständigare verksamhet, desto bättre är det för det allmänna. ZLikaledes vore det önskligt om saxtliga hushållningssällskapen ville och kunde a. visa medel bed premier åt de skickligaste lärlmi..?. Yf landtbruksskolorna. Några husbålläma. sällskap ha redan vidtagit denna åtgärd. Men otvifvelaktigt är att om landibruksskolorna framgent skola bli fullt ändamålsenliga, mäste åt dem beredas en tryggare tillvaro, än förhållandet i allmänhet nu är. De allra flesta äro på följande sätt orgaserade: de resp. hushållningssällskapens förvaltningsutskott ha träffat aftal med egaren eller arrendatoren af en egendom, hvilken mot erhållande at det fastställda statsanslaget, förbundit sig att inrätta en landtbruks skola, att der mottaga och underhålla ett visst antal lärlingar, samt att bereda dem den reglementerade undervisningen. Egaren eller arrendatorn fungerar såsom föreståndare och lemnar vanligen sjelf undervisning i vissa ämnen, men skall äfven anskaffa och aflöna biträdande lärare, Föreståndarens åligganden äro ganska mödosamma, anspråken på honom större samt obehagen många och med visshet kan sägas, att de bestyr, som åtfölja en sådan läroanstalt, icke ersättas af fördelarne vid densamma. Ganska vanligt är att från allmänhetens sida fordras, att på den egendom, der ett landtbruksläroverk är förlagdt. grödan all tid skall vara vackrare och skörden blifva rikare än på de öfriga gårdarne i trakten, att verkningarne af läroverkets dervaro skola genast visa sig, och sällsynt var icke förr, är kanske icke ännu, att en sådan undervisningsanstalt betraktades äfven som en förbättringsanstalt, der unga män, som försökt sig på hvarjehanda utan framgång, skulle omdanas tiil skickliga, dugliga och : stadgade lavdtwmän. Det är derföre icke alls ovanligt att föreständaren uppsäger kontraktet med förvaltningsutskottet, som då nödgas anskaffa annan lokal och ny föreståndare för skolan, Att sådana flyttningar äro med stora olä genheter förenade inses ganska lätt. Det är påtagligen ingen lätt uppgift att finna både en passande föreständare och en för den praktiska undervisningen lämplig egendom, och den kan skötas oklanderligt, utan avt skötseln ändå blir tillräckligt instruktiv, enär den — skötseln — är beroende på föreståndarens (egarens eller arrendatorns) till. gång på eller benägenhet att nedlägga det erforderliga kapitalet. Den åtgärd, som inom Göteborgs och Bohus län vidtagits för att ieke blott åstadkomma en fullständigare utbildning af den redan der inrättade landtbruksskolan, utan äfven för att göra den fullt bofast. öfverensstämmer i allo med vår uppfattrivg om sättet för landtbruksskolornas framtida organisation. På inbjudning af föreståndaren för landtbruksskolan på Norra Wrem, majoren 8. O. Neiglick, har Wrems aktiebolag bildats för det ofvan antydda ändamälet; den nyss nämnda egendomen har inköpts för 200.000 rdr, hvartill komma 60.000 rår för inköp af inventarier m. m. En femtedei af de 25 aktier som skulle utfärdas, har hushållningssällskapet beslutit öfvertaga och derigenom erhållit tillräckligt inflytande på skolans ledning. Det kan icke bestridas att detta storartade företag, som icke kommit till ständ, om ej Göteborgs rikaste män tagit de flesia aktierna, vitnar om högsinnadt tänkesätt och ett varmt intresse för utvecklingen af länets landtbruk Troligen kan icke inom någon annan af våra provinser ett sädant företag i lika stor skala åstadkommas ;men då för åstadkommande af fasta landtbruksskolor ingalunda såsom oafvisligt vil kor fordras, att de mäste förläggas på större egendomar, så erfordras icke heller i hvarje fall så stort kapital som tagits i anspråk 3 ö mc m om ou fr mm PA Ac Kr Om OM MM om am