Aftonbladet – 21 augusti 1873, sida 2

så godt du kan, och faller du, så gör fallet så skonsamt du förmår. Haf förstånd om, när du har lidit nog, och gråt inte för det, men gå hem igen och börja på nytt och säg: bättre lycka nästa gång. Gamle Marks predikan smakade som läsaren finner, litet mera af torget, än af skolrummet, men Elsley förstod honom och såg leende upp. Som jag finner, är ni litet af en poet, på ert vis, sir!s Aldrig trodde jag mig komma att lefva länge nog för att höra detta, svarade Mark, Nu skulle det vara mig omöjligt att betvifla att ni är snillrikare än alla mina gran: nar, ty pi har upptäckt hvad som de aldrig lärt sig begripa. Men allvarsamt: Ni kommer ju? Elsley såg frågande på Tom; han hade nu lärt att rådfråga hans blickar och att stöda sig vid honom som ett bärn.! Tom blickade till honom ett bestämdt ja och Elsley sade med matt stämma: Ni har gifvit mig så många nya och goda råd på dessa minuter, sir, att jag verkligen inte kan neka mig nöjet att få komma och höra flera. Bravo! sir ropade gamle Mark. Middag klockan half sex; inga sena Londons dinger här i landsorten, Miss Armsworth blir utom sig af glädje, då hon får höra att ni kommer. På hemvägen frågade bankiren Tom: Tror du att han kommer, Tom? Jag befarar mycket att hans mod sviker honom i den argörande stunden. Jag skall emellertid gå till honom och söka få honom med mig. Men min goda mr Armsworth, en sak ber jag er lägga på minnet: bemöter ni honom vid middagsbodet med er vanliga, frikostiga gästfrihet, skall han utan tvifvel bli druc