Aftonbladet – 20 augusti 1873, sida 2

irs skörd af stråsäd ha utgjort 17,129,787 tunnor, hvilket dock enligt de al statistiska pyrån förut följda beräkningsgrunder unlerstiger verkliga skördeförhållandet med 1.575,000 tunnor: Om från förstnämnda siffra frånräknas till bränvinsbränning förbrukade 290,782, ärets utförselsöfverskött 3,592,795 samt utsädesbehof 2 721.836, summa: 6,605,413, återstå 10,524.377 tunnor för ndra behof (personlig förbrukning och ut: fodring), som dock enligt antagna beräkningsgrunder kräfva omkring 12 millioner, hvadan faktiska skördebeloppet af nämnda sädesarter torde böra höjas med ryss an förda siffra af mer än halfannan million. Den uppgifna psotatisskörden 9.206.376 tunnor anses med mer än 3.200.000 tunnor eller 35 proc. understiga verkliga beloppet: antagligen ha högst betydliga qvantiteter i potates, odlad å smärre täppor vid backstugorna och torpen, vid uppgifternas insamlande fullkomligt lemnats utur beräkvingen. En redogörelse, som beklagligtvis är myc: ket ofullständig, är tabellen öfver jord: bättringar, hvarunder innefattas nyodling, vattenaftappning, underdikning, ängsvattning, mergling, skögssädd och skogsplantering. Allt för ofta ha förfrågniogarna rö: rande detta äxwne besvarats med intetsägande uttryck, såsom obetydlig, ringa, mera allmäv, obetydlig. Riks-summan för nyodling är omkring 28.000, för skogesådd och skogsplantering blott nägra få taren tunnland. Jemförelsen med de föregående utvisar dess värre ej, hvad i någon mån kunde uppväga de ringa beloppen, ett sta digt framätgäende i skogsodlingen. Det torde böra pipekas, att de särskilda huashållningssällskapens berättelser äro till utförligheten ganska skiljaktiga. Medan den gotländska angifver blott totalsummorna för hela länet, äro i andra uppgifterna samman dragna för härad och städer, och i andra åter meddelade socken för socken.