Aftonbladet – 19 augusti 1873, sida 3

Johanna, som var väl bekant med Marl Armsworths infall, kom med det största fa som fanns i huset, och Mark drog upp wi korgen en präktig tremarkers laxöring. Ha! ha! Ser du bara, Tom; gamle Mark: högra hand har inte glömt de der listigs knyckarna ännu! Och nu är just rätta må naden att knipa dem: när andra mennisko gå på fågeljagt, då börja de som kloka ärc sitt fiske. Kom hit nu och betrakta mig rundt omkring — du frågar huru jag mår? Jo, vasserra! ypperligt, ypperligt, alldeles som i den gamla, goda tiden. Åh, det var herrliga dagar! Vi skola skaffa oss några lika goda nu med. Kom upp till mig i qväll och drick ett glas från anno 21. Jag måste ha honom sjelf i qväll, Mark: i sanning, det mäste jag verkligen, sade doktor Thurnall. sAlldeles för egen räkning, ni gamle, egennyttiga krabat?Nej, visst inte det. Nä, då komma vi hit ned, Mary och jag, och taga med -oss tjuguettan, och höra på hans skepparhistorier — full af sådana, nu som förr, kan jag tro? Godt; jag kommer och röker min pipa med er. Alltid den samme gamle Mark, gosse, tortfor han och stötte. till Tom med armbågen. En gynnare kommer och länar pengar af mig och kallar mig en gammal gnidare, derför att jag ej vill läta lura mig af honom; en annan kommer, äter mina ananas, dricker mitt portvin, går hem och kallar mig en penningdryg parveny, derför att han inte kan bjuda på något lika godt. Men, stor sak! Gamle Mark är gamle Mark, med friskt hjerta och frisk mage — just densamme som för trettio år sen och som han blir tills han kryper ned under grästorfvan. Farväl, doktor! Kom nu, Mary. g