Aftonbladet – 19 augusti 1873, sida 2

söxa med UnNämpvlad al AY Mt oo ani pubilkansk diktator. Dertill kommer att högern; söm omedelbärt efter den 24 Maj ännvn var försagd och tvekande, genom sin stigande nilweriska öfvervigt I kam maren blivit tillitstuli och Bjöltmedveten gent emot republikanerne. Högern ifisör sin nödvändigheten att afgöra författningsfrådet san, innan nationalförsamlingen upplöse3, af andr om ttskrifning af nya val skulle vara det samma som att lägga segern i de radikales händer. Derför och insegndö tidens ski dyrbarhet har den åvägabragi mötet i Frolis-i1 dorf, Då församlingen om tre månader åter lig sammanträder, skall landet efter det monarval kiska päFlield ådigt ba vänjt sig vid tanken si på Henrik V:s tronbestigiing och frågan I frä om monarki eller republik mäste då Komma jär till definitivt afgörande. Högern är förbe: I gpi redd på, att de 30 bonapartiskas deputerade skola attalla, öök anser sig ändock vara sär ker om 380 röster, 2ömt betviflar icke att Mac Mahon skall veta att skaffa kammarens definitiva beslut aktning. I atra korrespondenser från Paris heter det dock att en icke filgt del ef högern är stämd för att ytterligare uppskjäta frågans afgörande, enär republikanernas och bopapartisternes förenade agitation möjligen kunde komma alltsammans att misslyckas, om man ieke tillräckligt förberedde sig. Framför allt bör mat, enligt de moderata orleanisternes Åsigt, skaffa sig och landet säkerhet för, att grefven af Chambord icke må tro såg kuana uppträda som absolut konusg, sö oktroyerar landet en författning, utan att Han måste förklara sig villig att aflägga ed på den af kammären antagna konstiiutionen. I denna riktning tyckas fedan förberedande steg vara gjorda. Det säges nemligen, att en deputation, bestående af de mest framstående legitimister, skall begifva sig till grefven af Chambord i syfte att förmå ho nom att göra de eftergifter, som äro nödvändiga för att de konservativa partierna i församlingen skola kunna fullständigt smälta tillsamman. pri Hos kejsarinnan Eugenie i Chiselburst egde den 15 dennes (Napoleonsdager) ett bonapartistiskt partimöte rum, Vid hvilket ls; Rouher och f. d. Seineprefekten Hausmann voro de mest framstående personer. Diskus: sionen skall i synnerhet ha rört sig omkring fusionen och grefvens af Chambord utsigter till kronan. Enligt ett telegram har kejsar-prinsen vid detta tillfille mottagit sitt partis hyllning och äfven uppstält ett poli: tiskt program, i det han förklarade att han : skall förblifva folksuveränitetens grundsats trogen och att hans dynastis valspråk skall l: blifva: allt för tolket genom folket. Den engelska pressen diskuterar den frågan huruvida Gladstone, sedan han utom I konseljpresident äfven blifvit finansminister, mäste underkasta sig nytt val till underhuset. Naturligtvis besvarar twrypartiet I denna fråga med ja, och det liberala partiet : Imed nej. Gladstones motståndare skulle gerna vilja upplefva den glädjen att se honom falla igenom. I en korrespondens till Times frön Ma: ldrid meddelas ktskilliga detaljer angbende I Valencias fall. Enligt dessa underrättelser var siaden öfvergiiven af insurgenterne, när tropperna intägade. Hvarje insurgent afl. nägon betydenhet, från den deputerade, som började upproret, till de män, som uppförde och försvarade barrikaderna, flydde till sjös till Cartagena. Under de fyra dagar, somj bombardemeutet fortgick, kastades öfver. 1000 bowber in i staden. Icke en bomb bland femrio gjorde nägon skada. Orsaken härtill lär vara, att efter artillerioificers kårens upplösning (i anledning at den be kanta konflikten, som uppstod redan under Amadeos regering) f. d. sergeanter och korporaler vid artilleriet mäst utnämnas till officerare; och desse ha visserligen under de strider, som nu egt rum, ädagalagt etv! berömvärdt mod och pligiirohet, men sakna den teoretiska underbygnad, hvilken på deras plats behöfves. or fe ce ) Den ryska expeditionen till Khiva kom-; I mer, såsom alla tecken antyda, att medföra a en stor omhvälfning i Mellanasiens förhållanden. Den har, yttrar Times, på ett Ylafgörande sätt bevisat, att ingen del af i I Mellanasien är otillgänglig för de ryska vapnen. Om en arm6 kan med framgång föras öfver Khivas stepper, kan ingen in!I född herrskare hoppas att undgå bestraff Mlning för hvarje kränkning af det civilise3 rade lifvets rättigheter. Attentaten mot ryH ske köpmän begiagos i den tron, att Ryssec land aldrig kunde sträcka sin arm öfver de i öknar, hvilka omgifva khanatet Khiva, och a det skulle för framtiden vara ett icke ringa skydd för handeln, om general Kaufmanon också endast skingrat denna illusion. Stam t. marne i Turkestan kunna icke längre lefva, som om de vore trygga för all inblandning, tt och det meåvetande af isolering, som styrkt dem i deras bigotteri, är ändtligen skingradt. Ryssarne äro emellertid icke nöjde med att ha gifvit ett stort exewpel. De mäste na turligtvis önska att icke mera nödgas förre NYA en sådan ansträngning som de nu gjort; eloch den lexa de gifvit kan icke annat än blifva så mycket mera verksam, om de visa khivanerne att samfärdseln med deras land e skall blifva jemförelsevis lätt. De hafva i sd sjelfva verket redan visat, att de icke hafva e för afsigt att för alltid ockupera landet. De 1 vilja lemna khanen i besittning af styrelsen eloch åtnöja sig sjelfve med att innehafva tvenne positioner vid Amu Darja. Detkon 88 I gtaterades emellertid redan följande dag, att A denna flod kan göras mera segelbar än man el väntat, och om detta visar sig vara fallet, ot skall hjertat af Mellanasien blifva tillgänget ligt från sjön Aral genom vattenkommunikationer. Men ryssarne ha i sinnet ännu mera omfattande förbättringsåtgärder. Vattenbristen är en förbannelse för Turkestans öknar, och den erfarenhet, som gjorts under ra I expeditionen, tyckes ha anvisat en metod, ed genom hvilken denna brist kan afhjelpas. ka De artesiska brunnar, hvilka gjorde så god :e tjenst under abyssiniska expeditionen, beaf funnos vara lika nyttiga på en stor del af el stepperna. Ryska regeringen har derföre fa. afsändt fullständiga apparater för borrandet en ) af artesiska brunnar i Khiva. Om detta för k lyckas, skall Tarkestan få ett helt och K lyCkas, sl TYERGTIVA IV SBL TR