Aftonbladet – 19 augusti 1873, sida 2

sTOCKHOLM den 19 Augusti. En på annat ställe i dagens blad meddead notis gifver vid handen, att norska reeringen fastställt prägeln å de blifvande ya norska guldmynten. Huruvida här i Sverige, der myntfrågan emellertid var nå rot tidigare bragt till slutligt afgörande än Norge, de blifvande nya myntens utseende innv blifvit faststäldt, hafva vi oss icke nekant; men så mycket är åtminstone visst utt ingenting derom änpu blifvit kungjordt. Visserligen ha vi ryktesvis sport, att vid myntverket förberedelser göras till de blifvande nya myntstyckenas förfärdigande, men let har inom affärsverlden väckt nägon förandran, att ingenting försports om tidpunk ten, då det nya myntet kan blifva i rörelsen tillgängligt, ehuru det naturligtvis vore önskvärdt, att sådant komme att ske ju förr desto hellre, på det att något förräd deraf kunde hinna spridas bland allmänheten någon tid innan den tidpunkt inträder, då, enligt lagen om öfvergängen till det nya myntsystemet, alla offentliga räkenskaper skola föras efter detta system. Synnerligen angeläget synes det också vara, att denna sak bedrifves med den skyndsamhet, att vi icke i afseende å de nya myntens färdigblifvande och tillhandahållande ät rörelsen icke blifva sattai efterband i förhållande till grannrikena. Vi nämnde här ofvan atti Norge prägeln å de nya guldmynten redan är fastställd och från Kjöbenbavn erfar man, att sedan Danmarks 1ya myntverk i dessa dagar blifvit follbordadt, utmyntningen af de nya guldmynten kan inom få veckor taga sin början. Då enligt ofvannämnda lag om öfvergängen till det nya myntsystemet, det nya danska myntet blir lagligt betalningsmedel i Sverige så snart sedan numera ratifikationerna å myntkonventionen med Danmark för länge sedan blifvit utvexlade — detsamma blir i rörelsen tillgängligt, så skulle det kunna hända, att det blefve genom danska myntstycken, som svenska allmänheten finge göra sin första tekantskap med det nya myntet, så vida nemligen de svenska mynten icke blifva lika tidigt som de danska färdiga att utlemnas i rörelsen. Vi känna icke i hvad mån dröjsmål med denna angelägenhets beredande kunnat vållas deraf, att regeringsbestyren häri landet af kända anledningar fått under en längre tid i det närmaste ligga nere; men om det så är, vore det önskvärdt, att man sökte i möjligaste mån återvinna den förlorade ti den. I alla händelser tro vi, att allmänheten, och särskildt affärsverlden, skulle med intresse mottaga något meddelande rörande den punkt, på hvilken saken för närvarande befinner sig. En mycket allmän önskan tillåta vi oss också att i sammanhang härmed uttala, den nemligen att det måtte lyckas att åt de blifvande svenska 10och 20 kronestyckens gifva ett något drägligare utseende än dej som hade kommit de för sin sällsynta fulhet bedröfligt kända carolinerna till del. äsdssinns———————— tt ———— RO nn