Aftonbladet – 18 augusti 1873, sida 3

och frågade vid ankomsten till lord Scot bushs hus efter Valencia. Campbell hade då redan varit der. Tom tog sig säledes väl tillvara för att säga nå gonting, som denne ej redan bade berättat öfvertygad om att majoren icke kunde nämn ett ord om att Elsley vulat skjuta honom Lucia var ännu nästan sanslös och alltför svag, att ens kunna fråga efter Elsley; nå got möte mellan makarne kunde således icke komma i fråga. Hvad ämnsr ni göra med denne olyck lige man, mr Thurnall? frågade Valencia Jag tänker dag och natt ha honom un der min tillsyn, till dess ban antingen åter blir en förnuftig menniska eiler — Tror vi då att ban kanske —? O, min stackars syster! Jag tror att det kan sluta ganska sorg ligt. För er ser jag intet skäl att döljs sanningen. Allt hvad jag kon lofva är at! jag skall behandla honom som han vore min egen bror. Valencia räckte den unge läkaren sir vackra, hvita hand. Han bockade sig och förde spetsen af hennes fingrar till sina läppar. z Jag är ej värdig en så stor ära, miss Sanct Just, men jag skall försöka att göra mig förtjent af densamma. Och med en djup bugnirg lemnade han rummet, denne oförfärade, tvärsäkra Tom Thurnall, som icke räit begrep hvarför han påtog sig et! dylikt ansvar, om ej, emedan det låg i hans yrke Bom läkare. På bterfärden uppstod det bekymret i hans själ bvad han skulle företaga sig med Elsley? Hun hade med säkert hopp fäst sig vid den tanken att följande dag rega till Whitbory. Han hade nu varit i Eng land gex måpader och icke ännu sett sin