Aftonbladet – 18 augusti 1873, sida 2

ycken och förmenanden — ty de kunna äppeligen annorlunda förklaras, än ur en il för ofullständig bekantskap, för att icke äga allt för fullständig obekantskap, med undstingens värf och det sätt, hvarpå dessa lifvit vårdade — kunna vi ej annat än ör ka, att den lätt tillgängliga källa till känedom om landstingens arbete och frukrna deraf, som genom tidskriften blifvit ppnad, måtte något allmännare begagnas, n hittills torde hafva varit händelsen. De om ej vilja tilltro landstingen förmåga att ontrollera hvar sitt områdes sparbanker, ller att uppgöra förslag till folkskoleinpektörer, eller att bedöma en för orten fgedd stängselföroråning o. 8. v., skulle ill äfventyrs komma på bättre tankar vid etraktelsen af arten och omfånget och reoltaten af landstingens verksamhet, hvilken u mera ej är sk ung och obepröfvad, att en ej tilläter ett välgrundadt omdöme om et förflutna och trygga förhoppningar för ramtiden. Det är af ej ringa vigt, att i jenna del en riktigare uppfattning gör sig Umänt gällande, på det att man måtte komma derhän, att efterhand till allmän ätnad genomföra en bättre offemilig ar jetsfördelning, till väl beböllig lättnad för iksrepresentationen och regeringen minska le allmänna ärendenas centralisering, geom att på landstingen öfverflytta vissa anselägenheter, för hvilka desså äro lika naurliga organ, som riksdagen för deras handäggning är illa lämpad. Man kan hvarken tillvita landstingen att atva utan hofsamhet begagnat sin beskattuingsmakt, eller att hafva undanskjutit anselagna behots tillfredsställande och förlanat sig sjelfra genom öfverdrifven rädåhäga ör måttliga bördor; icke heller hafva de i ågon betänklig mån redt sig ur dilemmat venom att anlita låneutvägen och anförtrol vt framtiden gäldandet af utgifter, som samiden bort och kunnat bära. När Jemtands landsting, för åstadkommande af en rögst nödig jernvägsförbindelse, besluter sig till en stor finansiel kraftansträngning, som sndast medelst ett betydligt amorteringslån kan utföras, mäste detta erkännas för full komligt berättigadt genom de exceptionella förhällandens beskaffenhet, som föranledde let efter lävgvariga förhandlingar och moret öfvervägande. fattade besluiet. Landstingen hafva ingalunda låtit hänföra sig af den jernvägsfeber, som — tyvärr blott allt för ofta med hjelp af en orimlig och orättvis röstskala — ledt en mängd stadsoch landtkomurer in på en äfventyrlig bana och beklagligtvis icke sällan gjort dem skattskyldiga ät bänsynslöst bedrifna, enskilda intressen. Hallands läns landsting beslöt sietlidet år enhälligt en aktieteckning af 200 000 rår i den tillämnade vestra kustbanan, men den på fem är fördelade utgiften skulle utgå af landstingsmedlen; Skaraborgs läns landsting beslöt samtidigt en jernvägsaktieteckning till belopp af 50,000 rår, att under fem är uttaxerar. Uti intetdera fallet kan man skönja någon vådlig obetänksamhet. Bland samtliga landstingens för år 1873 beräknade inkomster: 909.383 rår, hvil ka förete ett öfverskott af 168.226 nutöfver de beräknade utgifterna å 741,157 rdr, upptages län med blott den föga nämnvärda summan af 6762, medan landstingsmedel, 298.929, utgöra högsta inkomsttiteln. Dernäst komma behällning och äterstående inkomster från föregående år med 297.888 och andel i bränvinstförsäljnings-afgiften med 225,000 rår. Fem län ha förlidet är ej behöft besluta nägon landstingsskatt, nemligen Jönköpings. Södermanlands, Upsala, Vermlands och Örebro. Medan den i Halland uttaxerats med 1 rdr för hvarje rdra bevillning efter andra artikeln, i Göteborgs län med 40 öre för hvarje rdr af bevillning för jordbruksfastighet samt 20 öre för rdr bevillning af annan fastighet samt inkomst af kapital och arbete, i gödra Kalmar län med 37 öre på bevillningsriksdalern, i Elsborgs med 25, bestämdes den i Stockholms län till 8, i Östergötlands till 4, i Gotiauds län till 3 öre å bevillningsriksdalern. För tre län, Gefleborgs, Jemtlands och Norrbottens, i hvars inkomststat för 1873 landstingsskatt är uppförd å inkomsttabellen, ha vi uti texten ej återfunnit någon uppgift om uttaxeringsgranden. — Bland landstingens utgifter intager, för hela riket sammanlagdt, beloppet för sjukvärdsoch välgörenbetsinrättningar främsta rummet med 244,109 rår, Dernäst skulle visserligen, enligt den tabellariska öfversigten af samtliga landstingens för 1873 beräknade utgifter, komma jernvägar med 92,625 rdr, men deri ingå 50,000 rdr af Skaraborgs landsting tecknade aktier, att i mön af behof under 5 år uttaxeras, och inbetalas efter som dertill erforderliga medel inflöte, hvadan den först nämnda siffran näppeligen är alldeles egentlig, utan antagligen mycket för hög. Förhåller det sig sk, komma utgifterna för folkundervisningen, 75,955, i andra rummet; i alla händelser tillhör denna plats utgifterna för undervisning, som, med tillägg till sist nämnda summa, af åtskilliga belopp för elementar-, tekniska, slöjd-, landtbruksoch veterinärundervisningen samt till uppfostringsanstalter för döfstumma och blindå m. m., stiga till mer än 130,000 rår. För de särskilda landstingens beslut meddelas i tidskriften en sammarisk redogörelse, ej en detaljerad, såsom anmälaren i en annan tidning, besynnerligt nog, kallat den. Vi anmärka detta, för att angifva hvad läsaren har att i tidskriften vänta sig, men ingalunda för att klandra, att ej utförligheten är större, hvilket planen ej medgifver och hvilket i det hela också skulle vara onödigt. Någon gång kunde man dock önska en något mindre ordknapphet, såsom när det, ntan vidare uppgift om ändamålet, heter att Vestmanlanis läns landsting för år 1873 bevil jade ett anslag af 2000 rdr, att efter behof användas till befrämjande af folkundervisningen i länet, eller att Norrbottens landsting utsåg en jernvägskomit för länet af fem personer. Se vi nu något närmare på föremålen för landstingens öfverläggningar och beslut, anslag och andra åtgärder, så finna vi, jemte åtskilliga som allt ifrån början bibehållit sig på dagordningen och ådragit sig stegradt intresse, allt jemnt andra tränga sig -— DB Et NN mm a 4, KA a KRIS OR fram och, en gång väckta å ett höll, snart vinna afseende i den ena orten efter den andra. I senare hänseendet må sålunda ng RR RA RA