Aftonbladet – 13 augusti 1873, sida 2

SN ae OT KW Rs låtar jemte bultar äro inslagna, ochi dessa: ppningar har frö — en del af lasten — tträngt. Så länge vinden är från land oelh van kan från Neptun arbeta med fartygets ätning, är det hopp att kunna taga fartyet af grund. Dykare-ängbåten Poseidra lär ha blifvit: r telegraf reqvirerad till stradningsstället: ör att vara Neptun behjelplig vid det stranade fartygets flottagande oci tätning. — Sällsynt zoologiskt fynd. Från en ktad vetenskapsman har Dagbl. emovtagit öljande underrättelse: Den 1 dennes fängaaes på backa Ä lordsjön, 20 mil vester om Lindesnäs och A stort djup, af Bohuslänska fiskare från rundsund, ett exemplar af en af Skandinaiens sällsyntaste fiskar: Glansfisken (Lampris: uttatus Retzius). Djuret, något skadadt, lef några dagar derefter. (den 4:de) ilavd-ördt och kom lyckligtvis att af fiskrarne till alu hembjudas åt tvenne tillfälligtvis på iskebäckskil vistande yngre naturforskare, om genast, så godt omständigheterna det: nedgäfvo, konserverade detsamma. Detlär ramdeles, genom professorn vid vetenskaps.kademien F. A. Smitts försorg, komma att nförlifvas med nämnda institutiong. zoologi: ka sämlidgar. NE Glansfisken, känd sedan slatet af för Ta ieklet såsom tillhörånde Skandinavies Fauna, närmåst beslägrad med de för si vackra kroppsform, sina lifliga färger och itt välsmakande kött utmärkta makrilliskarne. är af en flundrelik skapnad, platt cyckt från sidorna, tre till tre och en half fot läng samt två fot hög, har ciaoberröda fenor, temligen stora, lätt affallande rosenärgade och guldglänsande fjäll, är på nsiiorna silfverfärgad med inströdda stora, vala, hvita fläckar, samt ofvan mörkblå. In hans förekomst och utbredning är kändr, at. han uppehåller sig på de större djupen den Atlantiska oceanens europeiska del, synnerligast ntanför Norges veswra kuster, från Nordkap ned till norra delen af Öresund, utom hvilket område han äfven an: träffats vid Frankrike, England, Skotland, Färöarne och Island. Någon gång lär han också hafva påträffats i Medelhafvet. Vid Norges kuster är han, enligt professor Nilssons uppgift, känd från urminnes tider, och han har der sitt egna namn: Laxastörjes. Vid vår svenska vestkust deromot är han föga känd, så litet, att gamla fiskare från Fiskebäckskil sade sig aldrig förut ha sett en sådan fisk (sedan 1810 har man der, såvidt kändt är, icke lyckats fånga honom förr än nu). Fiskens förekomst på de stora hafsdjupen är en af orsakerna till, att han så sällan fångas, och detta senare åter gör, att han åtminstone i våra svenska museer betraktas som en synnerlig raritet. ——L — Nora—Ervalla-banan synes vara på på väg att öfvergö i andra händer, skrifver: Ner. Alleh., hvilket dock ej är så att för-stå, som skulle dess bolag, åtminstone för ögonblicket, stö i begrepp att sälja sin jernväg, men en sä betydlig öfverflyttning af aktier har egt rum. att den kan förtjena särskildt omtalas och är ganska betecknande. Det berätta: nemligen att ett stort bankirhus i hufvudstaden, hvilket under några är till stigande pris inköpt betydande partier af aktierna och nu var utan all jemförelse;, störste delegaren, försält sina andelar tilll personer, som anses stä nära Nora—Karlskoga-banan. Skulle denna uppgift visa sig riktig, torde man få höra talas om ej blott en sammanslutning mellau dessa båda jernvägar, utan ock om än ysterligare utsträck ning af det mycket lifaktiga Nora—Karlskoga-bolagets verksamhetsomräde. Ett schackdrag torde väl ock ett sådant köp vara gentemot andra kraftiga viljor, som anses spekulera på Köping —Hult-banan. Det röjer sig sålunda i jernvägsförhällandena inom vär ort en vakenhet, en täflan, en ifver att hellre förekomma än förekommas, som B8ticka bjert af emot riksdagens slapphet att ej, då tillfälle bjöds, tillegna sig den vigtiga Köping —Hult-banan på billiga vilkor. — Jernvägsolyckan vid Moholm. Relaktionen af Göteborgs Handelsudaing har från t. f. intendenten i 2:dra trafikdistriktet mottagit följande officiella meddelande angående olyckshändelsen å jernvägen i närheten af Moholms station: At de upplysningar, som vid förhöret i Töreboda sistlidne lördag erhöllos, synes olyckan vid Vads lilla bro, 03 mil söder om Moholm, hafva tillkommit sålunda, att senom lokomotivets svängande rörelse, egon iomlig för denna sort större och tunga sodsmaskiner, tvenne skenor blifvit utböjda, atan att dock maskinen deraf urspåra , hvilket åter händt någon af de i tåget ga ende vagnar, på så sätt, att dess ena hjul nedfallit på den östra skenans inre sida, dervid bortsvarfvande inre utspränget ä rälshufvudet till dess skarfven uppnäddes, då hela hutvudet vid skenans ända afbröts och hjulet tog sin väg pä skensträngens yttersida, varande då urspäriogen fullständig. Depnpa urspåring hade till följd, att den ena framför gående vagnen efter den andra drogs ur spåret, till dess slutligen äfven tendern och maskinen delade samma öde. Maskinen var då lyckligtvis kommen öfver bron, hvilken lyckliga omständighet man har att tacka för det olyckan ej blef större än hvad nu är fallet. Den kullstjelpta maskinen med sin tender är ställd på sina hjul, men ännu ej upptagen på banan. Maskinens rörliga delar synas vara oskadade. 1 täckt och 2 öppna godsvagnar samt passagerarevagnen äro obetydligt skadade, bagagevagnen dere mot mer och 3 täckta godsvagnar förstörda. — Koleran i Helsingborg. Kolerarapporten för i tisdags innehåller: Insjuknade 0, döde O, tillfrisknade 2. Frön sjukdomens början: Insjuknade 72, döde 35, tillfrisknade 24, — Profoch besigtningsresa företogs i måndags i Göteborg med det förut omnämnda vid Göteborgs mekaniska verkstads skeppsvarf å Hisingen nybyggda ångfartyget Kattegat, tillhörigt Kullens ängfartygsaktiebolag. Fartyget, som är 160 fotlångt, 25 fot bredt och 162 fot djupt i rummet samt lastar cirka 450 tons, har en maskin efter nvare konstruktion om 45 hästars