Aftonbladet – 12 augusti 1873, sida 3

offer och vår lön har varit nya förolämpnin gar. Hvita slafvar! Kanske vi och inte den engelska jordbrukaren äro hvita slafvar Om en irländare emigrerar till England elle en engelsman till Canada, blir han Btmin stene ej jagad med blodhundar och öfver lemnad ät ein förra herre för att gisslar och slås i bojor. Han står inte utom lagen ban får taga en bok i sina händer; men vi vi, som göra anspråk på att vara en mön sternation, på gruud af antagna bestämda idber för rättvisa, frihet och jemnlikhet, vi hafva alltifrån början bortfuskat hvar och en af deas stora grundsatser, hvaröfver vi skryta! Stangrave kände sig i denna stund som en ny menniska. Med raska steg gick han ned för sluttningen, igenom de af kanoner bevakade vingårdarna och förbi flockar a! det träget sysselsatta landtfolket. Ja, Marie hade rätt, tänkte han; lif. vet är ämnadt för arbete, men inte för lättja. Också jag vill från denna dag tags emot det värf, ja, äfven de faror som För synen för mig har bestämt. Jag skallusp söka Marie. Jag skall säga henne, att jag vill eftersträfva det mål som hon föresat mig — inte för hennes men för detta må. lets egen skull. En rättighet vill jag doch begära: att få verka på det sätt som mig synes bäst, tåligt och med moderation sam sh vist söm jag förmår. Ty en fanatiker kan jag ej bli — inte ens för hennes skull Hon mä hata dessa slafegare — hon må ha sina skäl dertill — men jag kan det inte. Jag kan ej betrakta dem som feras naturae, Jag tänker att de äro inte sämre menniskor än jag och att jag skulle handlat och talat precist som de. ifall också jag hade blifvit uppfostrad i åsigten att jag inte vore nå. gon ansvar skyldig för den makt jag utöf