Aftonbladet – 12 augusti 1873, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet! I n:r 180 af Aftonbladet för innevarande ål framställer en insändare en förfrågan angående orsakerna till de, i jemförelse med verkliga vär det, böga kurser, till hvilka utländska myntslag hos 0s3 noteras, och förevarande utgör ett för sök att besvara denna fråga. Första och egentliga orsaken till det anmärkt: förhållandet synes vara, att svenska riksbankens sedlar löpa med tvångskurs, så att ingen vid: svenskt mynt skeende liqvider eger neka at emottaga desamma. Häraf är klart, att der som innehar en i utländskt mynt stäld vexel icke vill till samma pris aflåta den mot pappel som mot klingande mynt. Detta bevisar inva lunda någon misstro till Sveriges riksbanks för måga att inlösa sina sedlar, men så länge hand. lingar anses för mer än löften, kommer m t: svarande förhållande öfverallt och alltid att ega ram. Om man till exempel jemför hypoteks: bankernas obligationer, om hvilka bankers soliditet det väl icke kan vara mer än en tanke. med svenska statens. kunna väl de förra med samma räntefot aldrig stå så högt i pris som de senare, emedan för de förra endast en del af Sveriges jord, men för de senare hela landet, med allt hvad deruppå är, står såsom säkerhet. Likaså stå engelska consols högre än alla andra papper, oaktadt väl många finnas som erbjuda samma säkerhet. Ett annat skäl till det af insändaren framhållna faktnm är äfven, att mindre stater, särskildt sådana, hvars mynt icke noteras på utländska börser, i allmänhet ickekunna hålla sitt mynt uppe i så hög kurs som de större länderna, så t. ex. skola ju finska mark vara preist lika mycket värda som francs, men fås dock alltid till bättre pris Den omständigheten, att vårt lands import från de flesta länder är större än dess export till desamma, gör äfven, att efterfrågan på vexlar till dessa länder är störreän tillgången. hvarigenom naturligtvis äfven priset höjes. Med England, till hvilket land vi ha vår största export, så att t. ex. exporten 1870 med mer än 50 mi!lioner rdr öfversteg importen, eger ett motsatt förhållande rum, så att kursen på pund sterling sällan står så högt öfver verkliga värdet som på flera andra länders mynt, särskildt Tysklands. För jemförelses skull anföres här i procent skil naden mellan fredagens kurser på Stockholms börs och det af insändaren uppgifna värdet på ett par af de mest förekommande myntsorter, nemligen för pund sterling 1,579 proc., för riksmark 2,65 proc. och för thaler 2.663 proc, På senare åren bar äfven det allt mera stioande guldvärdet, i förhållande till silfvervärdet, i hvilken senare metall vår myntfot är uppgjord, bidragit att stegra kursen på de länders nyut som hafva sin myntfot i guld, hvilket ju nu mera är fallet med de flesta större länder. Man bör emellertid kunna hoppas, att sedan endast guldmynt blifvit lagligt betalningsmedel bos oss, hvilket ju ej kan dröja länge, den förlust vårt land årligen lider på vexelkursen, skall blifva betydligt minskad.