Aftonbladet – 12 augusti 1873, sida 2

I Paris syaselsärter man sig för närvarande raycket med mötet i Frohsdor?: och inusionen. Legitimisterne tillgodogöra sig detta möte så mycket de kunna och låta för atå, att de icke gjort några väsentliga efterifter. utan fasthälla sina principer i deras enbet, Republikanernpe fröga sig, om verk: ligen prinsarnes af Orleans omvändelse och aolutning till monarkien med gudomlig rätt fven skall medföra omvändelsen af alla desse voltairianske storborgare, på hviika Julimonarkien fordom stödåe sig. Men dessa frågor oroa icke fusionens anhängare. Troende sig redan ha vunnit sin sak, be tvifla de icke, att vid nationalförsamlingens nästa sammanträdande ett förslag om återställandet af de monarkiska institutionerna skall viuna bifall icke endast hos legitimister och orleanister, utan äfven hos en betydlig del af bonapartisternce, gom mera äro fästa vid kejsardömet än vid de platser och privilegier, hvilka makten har att utdela, och af venstra centern, hvilkens republikanka öfvertygelser äro af ett temligen sent datum och kanske icke skulle motstå lockelson af några portföljer. Några legitimister ha erhållit bref, i hvilka betonas det gyasamma intryck, grefven af Paris gjort på sin anförvandt. Men hela resultatet af mötet dem emellan, så vidt hit. tills blifvit kändt, synes vara, att ledarne för det orleanistiska partiet förklarat, att det parlamentariska och politiska initiativet bvilar hos legitimisterne, och att det fasionistiska partiet måste intaga en afvaktande höällniog till dess det hunnit förvissa sig om, huravida de vilkor som framställas, äro sådana, att de kunna tjena till basis för en öfverenskommelse mellan anhängarne af de båda bourbonska linierna. På samma gång anser det fusionistiska partiet, att det steg, som tagits af grefven af Paris, och som tyckes brioga grefven af Chambord närmare makten, skall göra den senare benägen för eftergifter, som man på grund af hans föregående förklaringar icke skulle ba väntat. Det uppgifves, att en deputation, beståerde af nägra af de mest framstående medlemmarne af det legitimistiska partiet, ämnar uppvakta grefven af Chambord för att förmå honom att göra de eftergifter, som äro nödvändiga för framgången af en parlamentarisk fusion mellan de konservative inom nationalförsamlingen. La Presse publicerar telegram frän Wien, hvilka uppgifva, att grefvens af Chambord svar på grefvens af Paris tal blott varit en vänskaplig och hjertlig välkomsthelsning. I de båda samtalen diskuterades den all mänra politiska ställvingen i Frankrike, men ingenting vidare. Hvad som passerat tyckes ha gjort ett starkt intryck på de österrikiske och ryske diplomaterne i Wien, men repre sentanterne för Tyskland, England och Italien iakttaga mycken förbehållsamhet i denna sak. Vorstadt-Zeitung uppgifver, att grefven af Chambord antagit konungatiteln, hvilken erbjudits honom af en deputation af legitimister. Tidningarna säga, att grefven af Chambord, som följt grefven af Paris till Wien, der till deputationen förklarat, att han mottager Frankrikes krona. Franeke undervisningsministern Batbie höll i förra veckan ett tal i Sorbonne med anledning af den årliga premiecutdelningen till de värdigaste eleverna. Då Batbie begagnade tillfället att inprägla hos ungdomen konservativa grundsatser och till att yttra sig om den politiska ställningen i allmänhet, kom det till republikanska demonstrationer från de studerandes sida. De ropade bravo och applåderade, då Batbie nämnde Thiers och omtalade staden Lyon, under det de hyssjade, då han varnade för republikanska ötverdrifter. I Spanien hälla cortes nu två möten; om dagen, af hvilka det ena skall egnas åt de löpande göromälen, det andra åt diskuterandet af konstitutiorsförslaget. Deputeraden Canalejas har framställt ett ändringsförslag enligt hvilket, i stället för de af Castelar föreslagna sjutton staterna, Spaniens 49 provinser skola blifva särskilda stater uti federationen, dock med den modifikation, att viesa närgränsande provinser skola kunna af egen drift förena sig till en stat. Detta förslag har vannit mycken uppmärksamhet, och enligt ett i lördags ankommet telegram från Madrid anses det sannolikt, att det skall blifva antaget. För öfrigt har Castelar väckt ett förelag, att cortesförsamlingen skall ajournera sig till September eller Oktober, på det freden inom landet må kunna hinna äterställas innan hon lägger sista handen vid författningsarbetet. Enligt ett i går ankommet telegram har venstern inom cortes (intransigentes) i en sammankomst beslatit att icke deltaga i debatterna om konstitationen, så vida icke deltagarne i kantonalupproren benådas. Underrättelserna från södern äro fortfarande gynsamma för regeriugen. Regeringens trupper under Salado ha sprängtinsurgentskaror vid Chichilla och tagit