Aftonbladet – 9 augusti 1873, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. : Innehåll: Skandinavisk Statistik. — Gistel, Carolus Linneus. — Caroli Linnxi Flora Dalecarlica. — Studeniskor, mt med sång i 4 akt. — Boldatens belfota, — Kavla öfver Kanalvägen. — Ilustreradt Sverig Skandinavisk statistik. Schweden. Statistische Mittheilungen von Dr i Elis Sidenbladh. Sattrmendrag af Statistiske Oplysninger azgaaende Iöngeriget Danmark. Kjöbenhavn 1873. Statistisk Tidskrift utgifven äl : Statistiska Centralbyrån. i Angående det förstnämnda af desza arbe: ten hafva vi redan i ett föregående nummer at vår tidning meddelat en utländsk tid ekrifts omdöme. Vi hafva hu blott att till lägga en önskan, att det utgifves äfven på vår eget modersmål, emedan det innehåller åtskilligt, som är obekant för mången svensk och som finna hvarken i Administrativ och statistisk hardbok af Fåhres eller i Sveriges officiella statistik i sammandrag af Sidenbladå. Detta sistnämnda arbete är egentligen ett aftryck ur Statistisk Tidskrift och utgör en passande handbok för hvar och en som önskar taga någon närmare kännedom om sitt fosterlands materiella och i viss mån äfven andliga utveckling. I nästan hvarje europeiskt land utgifvas dylika handböcker, i England: Statistical abstract for the united Kingdom, i Norge: Statistisk Håndbog for Kongeriget Norge ef A. N. Kier. Bland dessa är dock deti Danmark utgifna Sammendrag af Statistiske Oplysninger etc., enligt vår hsigt, ett mönster hvad angår såväl uppställning och korrekthet som papper och tryck, Som bekant är, utgifves af Statistiska centralbyrån en Statistisk Tidskrift, hvars pris är endast 2 rdr årgången. Bland de under sistförflutna år utkomna 3 häftena förtjenar n:r 2 att särskildt omnämnas, emedan detinnehåller ett geografiskt-linguistiskt arbete, kalladt: Sveriges häradsoch sockennamn af Karl Sidenbladh. Detta arbete, vid hvilket hittills ej nog uppmärksamhet blif. vit fästad, är så vidt vi veta det första i sitt slag i vårt land. Det må vara en sanning hvad förf. säger i inledningen, att hans uppsats gör icke alls anspråk på att vara en i något hänseende fullständig utredning af de frågor, som anses kunna höra till detta ämne, utan är blott ett förslag till en praktisk hjelpreda vid namnens återgifvande i skrift. Det vissa är dock, att boken bör utgöra en god ledving för dem, som vilja bemöda sig om rättskrifning äfven i ifrågavarande hänseende, samt förekomma ytterligare förvrängning och bortfoskande af goda svenska ortnamn. Såsom exempel på huru gamla ortnamn blifvit förvrängda anföres å eid. 88, att kammarkollegium är 1774, på grund af vederbörande kyrkoherdes anhållan och landshöfdings samt kronobetjenings yttrande, ändrade sockennamnet Stehag till Stödhaf, och detta af det skäl att socknen stöter till den stora insjön Lilla haf, Ringsjö kallad. Såsom prof på mindre lyckade tilltag att bortfuska gamla evenska namn anföres å sid. 90 det försök som gjordes 1775 att benämna Norra Vi pybygda kyrka efter Gustaf IIL I berättelsen om invigningen säger pastor loci: jag — -— höll för altaret — — ett till denna gudeliga förrättning lämpadt tal, hvarunder upplästes Patroni underdlniga ansökning och K. M:ts allerp. gifna bifall att få kalla kyrkan Gustaf III:s kyrka, under canonskotts lossande. — — Uppå kallelse inställde sig herrskaperna och presterskapet till middagsmåliid på — —, då de kongl. skålarne druckos under musik och canonskott, och bal sedan öppnades, som varade till andra dagen. Förf. anmärker med rätta, att hvarken det myckna skjutandet eller den långa balen hafva kunnat åstadkomma att ej kyrkan bär det namn gom hon, eller rättare sagdt hennes företrädare på platsen, burit sedan urminnes tider. Denna berättelse kan vara ett memento för mången Stockholmare, som tycker att Hedvig Eleonora och Ulrika Eleonora klinga bättre än Ladvgårdslandsock Kungsholms(församling eller kyrka). De som ännu vilja bibehålla C i sådana namn som Klara, Katarina och Karl m. f.. kunna öfvertygas om sitt misstag, när de genomläsa hvad förf. skrifvit å sidd. 108— 111. Såsom bevis för att Karl är ett gammalt svenskt namn säges blard annat: Om man som hastigast vill genomögna vära runorkunder. skall man bestämdt finna mansnamnet Karl minst ett dussin gånger inhugvet på våra svenska runstenar. Skulle en Stockholmsbo i stället föredraga att göra en promenad till slussen, skall han der, i nnren å buset n:r 60, finna (vär fönsterlnckorna äro tillslutna) en runsten, ä hvilken ir såsom det första namdet inristadt VTRN Karl). Carolus Linnseus. Fin Lebersbild von dr Johannes Fr. X. Gistel. noenannt G. Ti