Aftonbladet – 8 augusti 1873, sida 3

troende till honom sjelf samt blygsel öfver hans uppförande fanns qvar. I det sunda förnuftets namn, inföll Claude; hvad har händt? Huru? Du vet då ej hvad som tilldrog sig i går afton ? . Jag kan endast gissa mig till att Vavasour hade något af sina storartade, galna infall. . Du skall få höra allt, sade Campbell med ansträngning; ty du måste förklara alltsammans för Scotbush, då han. kommer åter; jag vet iate heller nögon, som bättre skulle kunna göra det än du. Han meddelade Claude tilldragelsen. ; Mellot blef mycket bestort. Den eländige narrer! Campbell, din första tanke var den rätta: du fär inte släss med den hunden. Hela duellen vore ju i alla fall en riktig faxce: du vill inte skjata hozcom och han kan inte skjuta dig; lås således alldeles bli att tänka derpå. Dessutom bör för Scotbushbs, för hans hustrus, för allas skull hela saken nedtystas. Om karlen behagar krypa ned i Londons siwuts, så låt honom ligga och glöm honoml Nej, Claude; hans förlåtelse måste jag ha, innan jag gär ut i kriget; annars skall jag dö med en oförsonad synd på mitt samveie. Min käre, gamle vän! Om du anser dig I pöra fara, så reser jag med. Jag mäste vara närvarande och se att det går redligt till vid mötet mellan dig och den galvivgen. Jag ämnar passa på med detsamma och säga honom ett litet grand hvad jag tänker. Han är i mitt våld — eller om inte jnat detta, så vet jag åtminstone en person, som har honom i sina händer; han skall, vid min själ, bringas åter till förnuft! (Forts.)