Aftonbladet – 5 augusti 1873, sida 2

j ) g i ) L i Fo JO: UID PIA VI SI0geA AMP ye t i allmänhetens händer, förvissade om, ;ible det öfver förväntan stora bifall. somiuäpt tills kommit den nya rörelsen til del, I dra j ba sat dö: beger och ganska snartlaf di bedtöra dess allmänna omfattande såld af skolorna som af de enskilde, frå — a IEA : der Da nWwiotr M; en äterbl ; ngen utöl v 4 Be Ca , hon sutit vid r ty. ia omdömena i mycket olika riktuing.!.; der det de klerikala och rotolistiska titine garna lofajunga rogeringens ve i Da elser, hvilka äro ämnade lg n i den dia tiopepressen,. agar som Jour-Åas 3 och Le Temps, regeringens.. såsom heunes ängaliga af yttra sig om den inre po-tIg, atran och det atöd. hon enden, pressens ,.; nden ätergifva vi här Le Temps, hvil-,, utmörker sig för lugn och hofsamhet ilaz ket och för en uppfattning i sak, hvilsn sannolikt delas af flertalet bland poli lj, Lej : Im nps skri Den session, som nu siutats, kan resui a uti ett enda faktum, nemligen rege-l. sas af den 24 Maj tillträde till makten. !z; it har blifvit sagdt om beskaffenheterna j4, ? och oreakerna till donna parlamentariska a svolution, så att både god amak och poli S skt förstånd fordra, att det nu blir slutj, å förebråelserna. Sökom derför att glömma l. uru det nu varande kabinettet kommit till 3 mkten och åtnäjom oss attspörja det, huru et användt denna makt och hur detämsari, nvända don. v Da mest häpgilna achängarne af kåbil, ettet skola medgifva, avt det icke varit, yckligt under de tvenne månader, som det gt tillvaro. Visgerligen har det haft den yckan att kunna fästa sitt namn vid tvenne itgärder, om nära nog enhälligt blifvit villade af församlingen, nemligen lagen om jj urmåorganisaiionen och återvändandet tilll: le bandefttraktater, som det varit fråga om, utt ändra. Men den lätthat, hvarmed dessaj1 itgärder antagits af församlingen, har be-j, ( j l J Å bagit regeringen förtjensten af att försvara dem. Deremot har ministören der, hvarest nan af henne kunde vänta ett energiskt n:tiativ, till exempel vid förslaget om de sitter, som äro bestämda att betäcka briston i budgeten, visat sig vara utrustad med föga djeribet och uppfianingsförwåga. De svärigheter, som klafbinda regerin-: gens verksamhet och som bero på hennes ursprung och sammansättning, ha i synterhet uttryckt sig i hennes bryderi att förk sia egen politik. Hon har i detta atseande iarkränkt sig till en absolut vägran att tala. Då Dufaure begärda, att de konstitutionella lagarna skulle ställas på dagagen, yvtrade sig ringen på eu sådant sätt, att man icke kunde göra sig nägot begrepp om hennes åsigter och planer. Beslutet att icke ingå i nägra förklaringar framstäldes ännu mer. oförblommeradt, man kunde a mer ogeneradt, då Jules Favre framet sin imterpellation. Jules Favre angrep mindre än han frågade; han riktade mot ministåren mindre förebråelser för hvad hon gjort, än han begärde upplysningar om hennes afsigter; han fick endast ett kort, högåraget svar, ett af dessa svar, som kunna amickra passionerna t, men som röja brist på lugn och verklig styrka. De väsentliga diskussioner, i hvilka kabinettet under slutet afsessioaen måst taga del, batva varit, vi beklaga att behöfva det, komprometterande för det och förödmjakande för alla. Ordet är icke för starkt: det är förödmjukande för ett land sådant som Frankrike, hvilket det åligger att lösa de svåraste frågor, som kunna framställa sig för ett folk, att se sig indraget i de batter om elementära friheter, säsom begrafningsefriheten, eller att votera öfver saker, främmande för all parlamentarisk kompetens, såsom om en kyrka, helgad åt Jesu heliga hjerta. Det skulle förvåna oss, om icke regeringen sjelf kände likasom vi, att dylika debatter äro ohelsosamma, irriterande, mer skadliga än nyttiga för den sociala ordning, som kabinettet gjort till sitt program. Vi vilja icke mer än sig bör nppebålla 038 vid detta dem moraliska ordningens program. Vi vilja endast taga det för hvad det är — ett fältrop, en teaterridå, bakom hvilken aktörerne inöfva sina roller och ställa i ordning till effektscener. Det vigtiga är således icke hvad vi so, utan hvad vi icke se. Bakom några prefekters löjliga och komprometterande cirkulärer, bakom de modifikationer, man gjort inom administrationen och embetsmannapersonalen, och den pression på valen, man sklunda vill förbereda, bakom allt detta gvarstår nödvändigheten af att taga sitt parti i fråga om styrelzeformen. Majoriteten mö så mycket hon vill upprätthålla provisoriet, dekretera det ock undertrycka protesterna från ett land, som icke känner sig riktigt belåtet meå detta tillstånd — detta kan icke föra någon bakom ljuset. Man vet mycket väl, att provisoriet på partiernas språk uteslutande betyder ett tillfällo för en hvar att göra sig någon utväg att få slut derpå. De dynastiska försöken af alla slag, hvilka aldrig tyckas ha varit mera verksamma än nu, visa tillräckligt att majoritetens syfte, då hon uppsköt grundläggandet af en varaktig sakernas ordning, var att få mera tid på sig till att omstörta den nu bestående ord ningen, Se der hvad som döljer sig bakom den sig så kallade moraliska ordningens ampanj. Se der i grunden den situation, i hvilken kabinettet af den 24 Maj lemna 1033 vid slutet af sessionen. Tvetydigheter och provisoriet ha icke skingrats genom der 124 Maj; de ha blott blifvit mörkare och ret l sammare än någonsin, j Kampen mellan regeringstrupperna och d. upproriska städerna i södra Spanien fort sättes med uspbjadande af alla krafter i båda sidor. Iasurgenterne synas både i Car I tagena och Valencia göra ett förtvifladt mot stand. I ssträmnda stad skola de ha be mältigsat rio snaneka hankens filial derstä