Aftonbladet – 5 augusti 1873, sida 2

umelse medj äta bar eu i E tskvifningsmötets förslag för ad Fättifolng användts alprofessern C.J. Sunde I (som till och med bortkastat f och fv, de beteckna v-ljudet 1), i det nyligen us ana svenska förordet till bana vetenskap: s arbete Försök tll fogelklassens natu:iga uppställning, hvilket af Vetenskapaademien belönats med Leotterstedtska pri , i en uppsats, gom blifvit islörå I Ve ekapssocietetens i Upsala hansliägar, samt den af honom utgifna, Baturligtvis för 1 stora allmänheten bsräknade, Hani ning vid beseendet af zoologiska famgarna uti riksmuscum Stockholm 1872), are af profesiora i Lund, ÅA. Nyblens, i renns religionstilosofiska Wpnratrers samt t epokgörande arbetet Den filos. fiska rskniogen i Sverige, af professorn i StockIm, 4. Be, i Nordiskt me kt arkiv, a! ademiadjunkten i Luzd Weioulli Ydun, lektorn i Stockholm A. IH. Holmgren, i ns arbete Om konstojoörda fogolbont, ä sademidocenten i Upsala, strömer, i ns afbandling Om aktiebolag. Än vi re må bland dem, som praktiskt tillämpat åringsförslagen (de flesie öfvergångsförs!a2, nämnas det fräjdade eskriftställarenam jac ot J. A. Hazelius i kriget mellan Tyckiand at ch Frankrike 1870, lektorn i Siockholm,l, . Humble, i Vår tids ungdomeläsning, v. ; ktorn i Stockholm, 5. i andlisg införd i Stockholms skolprogram för 373, redaktionerna af följande tidskrifter ch tidningar: det mycket spridda folkbla: et Allehanda för folket, Närkes Allehanda ett af landsortspressens, enligt ett tämligen v limänt erkännande, bästa organ), Norrländ ka Korrespondenten, den allmänt spridda ch ansedda tidskriften Förr och Nu ochik annolikt än flere (det är egentiigena qv, som jessa tidnivgar tagit sig för att utrensa ur årt språk), vidare Upsala siudentkatalog,)1 ere akadeiska afhardlingar o. 5. V. Åt killige författare närma sig isitt stafnings ätt alldeles ätgjordt åt den nya riktningen, ) mi . ex. professor Odhner i sina högt värde ri ade, i hela landets skolor antagna, historiA ka läroböcker, litteratören V. HE. Öman ijat in Poetiska läsebok för folkskolan samtre sitt nyligen utgifsa Icxikou, m. 1 Atwviti nånga af våra skollärare äro bonägna förlpi len i pädagogiskt hänseende så vigiuiganyalm rörelsen kan skönjas, föratom däraf attlm lere, som vi nyss omnuämt, tagio i skrifilg ill orda därför, a? förhandlingarna vid detlaj sista läraremötet i Juni 1872. I sektionen för språkundervisningen tillvann sig nän ligen ett förslag af lektor Humble, att gek11 tionen ville uttala sig för det fonetiska skrifsättet i princip och såsom det där i framtiden mäste blifva gällande, men att för när varande någon god lärobok borde följas, med undantag till förmån för den fonetiska prin-s cipen i de ord, där skrifsättet redan vorel. vacklande, den aktningsbjudande minorite.a ten af 12 röster mot 15, hvilka senare aflå gåäfvos åt ett förslag att man för närva lt d a rande borde hålla sig till Rydqvists auktoritet. Då man besinnar, att detta beslut fattades ej fullt ett är efter det att senareti delen af hr Hazelii arbete utkommit, mäste j. man förvänas öfver att de nya lärorna re-ls dan hunnit få så många anhängare blandir skollärarne. Vi hafva oss äfven bekant, att samtlige lärare och lärarinnor vid foiksko-lg lelärarinneseminariet i Stockholm äro böjdaji alt I! I för förändringarna, hvilka redan kunna räkan på många bundaförvandter just bland folk skolans målsmän, som bäst förstå de stora fördelarne ur pädagogisk synpunkt. 2 Så har det gått med hr Bergstedts halfvajs dussin! På en förvånande kort tid har detl. vuxit till en hel skara hvaraf mänga hörals ; till de ypperste, värt land i skilda riktningar eger, och de flesta såsom lärare och ve-l; tenskapsmän utöfva ett stort inflytande på värt lands ungdom, ja på hela dess bildade allmänhet. I sanning, den rörelse, som re dan vunnit sådana anhängare, som redan gripit så vidt omkring sig, kan icke längre förbisea, får icke längre vara obekant för någon svensk man eller kviona. Och då han eller hon i bekymmer öfver den brokiga villervallan i vårt skriftspråk frägar huru skall jag skrifva milt modersmål? så svera vi nu: slut dig till den rörelse, som pågår för att föra ditt modersmåls skrift framåt i den riktning, som vetenskapen faststält såsom den enda rätta (den ljudenliga), för att ut veckla henne i sant fosterländsk riktning,! för så vidt som du eljest ä!skar detta ditt modersmål och vill uppoffra någon kort tids bekvämlighet för att gagna det samma, för så vidt som du vill vara med om satt göra något för den talrika unga barnaskara, som au årligen hindras i sin utvecklicg och plågas af det själlösa arbetet att inlära vårt nu gällande laglösa och oförnu!tiga skrif bruk. Och låt icke i tviflets stund den sorglöshetens tanke få öfverhanden, att det är en obetydlig, en likgiltig sak, huru man skrifver sitt modersmål, ty i barnens namn skall hvarje barna-lärare och lärarinna vittna häremot, och i språkets namn skola dess mälsmän vittna, med J. Grimm, att skrif ten detta kostliga medel att fatta och utbreda det flygande ordet bör för alla folk vara en af de vigtigaste angelägenheter, samt att en fullkomlig skrift väsentligen bi drager att befordra modersmålets utbildnings. eller, med Leopold, att skriftens förbälttri sutgör en ej obetydlig del af språkets fö ling. Men nu frågar man: huru skall jag bära mig åt för att ansluta mig till denaa rör Årelse? Vi svara: grip dig an mad attidin skrift tillämpa det här ofvan omnämda öfvergängsförslaget, som redan, såsom vi nyss visat, af så många tillämpas. Börja sålunda jatt skrifva — för att här upprepa det vigtigaste — de ur alla synpunkter riktiga I formerna där, järn, fjärde, stjärna, s:jälpa, jätte, jämte, människa 0. 8. V., i stället för Ide oförnaftiga och orimliga der, jorn 0. 8. v.; att skrifva i ty, torsdag, i st. f. i thy, thorsdag ; bygde, fälde, knäpte, tykte o. 8. v. i st. f. byggde, fällde, knäppte, tyckte; kvar, kvinna 0. 8. v. i st. f. qvar, qvinna. Mä i hända skall du till en början tycka, att de nya formerna äro fulare än de gamla Men vi kunna af egen erfarenhet försäkra, att detta tycke snart skall gå öfver till motsatsen, i det att du efter nägra dagars begagnande af skrifsättet där, tykte, kvinna skall finna det gamla skritsättet der (som ja ser ut som om det skulle mttalas med samma vokalljud som ler), tyckte (som atrider mot det allmänt antagna rykte (sub t), gvinna (som med sitt q så mycket strider mot alla öfriga svenska ords stafning, i hvilka -ljud med följande konsonaut före: d?