Aftonbladet – 4 augusti 1873, sida 2

) ha dagtingat med flenden och UpPSIfvit.p slatsen Metz, hvilkens öfverbefälhafvare hat e rar, utan att först ha utömt alla medel tilllg örsvar, 2) säsom öfverbefälbafvare för ar-lt nn vid Metz ha utdertecknat en kapitula-2 ion, enligt hvilken bafis trupper skulle!ge sträcka gevär, utan att, innan han muntli-jp sen och skriftligen inlät sig i underfigadlin-g sar, ha uppbjudis allt hvad pligt och heder: öreskrifva — förbrytelser, som äro förut !y atta i militärstraffiagens art. 209 och 210.!p Im marskalken förklaras skyldig till dessalg örbrytelser, så är han enligt nämnda artikig jar hemfallen till dödsstraff. t V ! Tidningen Imparcial gifver följande, som det synes, opartiska och noggranna framställuing af affären mellan Friederich Carl ilante:: Då ångaren Vigilante lemnade Cartagenashamn, följde Friederich Carl pfter fartyget och begärde att se flaggan. Vigilante hissade en röd flagga; då kapten Werzer frågade hvad det var för en flagga, svarade man: Kantonen Murcias, Kapten W. svarade, att han under dessa förhållan den icke kunde tillåta fartygets färd och uppmanade besättningen att komma ombord på Friederich Carl. Då detta skett, lät har besätta Vigilante med tyska matroser och föra den till Gibraltar. Enge!skafregatten Triumph i Gibraltar och tyska korvetten Elisabeth i Alweria underrättades om hvad som skett, Så snart det blef kändt i Cartagena, att ett tyskt fartyg hade bemäktigat sig Vigilante. greps befolkningen af en stark upphetsniog. Tyske konsuln Spottorno hade genast begifvit sig ombord på Friederich Carl, Emellertid samlades grupper på gatorna. som begärde tyske konsulns bufvud. Hans broder, grekiske konsuln Spottorno, ntsände en bät till fregatten för att underrätta honom om hvad som skett, och att han gjorde bäst uti att förbli ombord, enär hans lif sväfvade i fara. Derpå begaf sig grekiske konsuln tiil general Contreras och förestälde honom de olyckor, som kunde ske; om han icke afhöoll besättningen från excegser. Con-l, treras svirade, att då Preussen tillät sig att arrestera en embetsman för kantonen Murcia (Antonio Galvez, chef för insurgenternes makt till lands och vatten), så hade han rätt att förklara Preussen krig. Grekiske konsuln svarade ingenting härpb, enär han måste tänka på sin agen räddning, emedan folket nu äfven begärde haus hufvud. Med stor möda och fara lyckades det honom att få en bät i hamnen, som förde hönom ut till Friederich Carl, Emellertid hade den ursinniga pöbeln fått veta, att konsulernes hustrur befanno sig i Portman, en liten stad tre mil från Cartagena. En skara satte sig i rörelse för att fånga qviunorna, hvilka dock i tid kommo ombord på en en: gelsk äpgare, som i nöåfall skulle föra dem till Oran. Då pöbeln hkter såg sig gäckad, gjorde den förberedelser att sätta eld på bröderne Spottornos hus, hvariträn de af dem representerade länderna Rysslands, Preussens och Greklands flaggor vajade. Un der allt detta hade en kommission f;ån Cartagena (Carvajal, Sanvalle och sekreteraren för välfärdsutskottet Moya) begifvit sig ombord på Friederich Carl, för att begära fangsraes befrielse. Kaptenen vägrade emel lertid dertill, efter att ha rådgjort med den engelska commodoren, som befann sig ömbord. på en kanonbåt, och med sin sekond botade att löpa in i hamnen och skjuta på siaden, om man krökte ett hår på konsulns hufvud. På grand af hr Spottornos upprepade böner beslöt dock den tyske kaptenen att sätta fångarne i frihet på vissa vilkor, nemligen: att intet fartyg finge löpa ut ur Cartagevas hamn före den 28 Juli och efter denna tid blott för så viit de ville uaderkasta sig de eventualiteter som de främmande regeringarna kunde besluta; att insurgen terne förpligtade sig att skydda alla i Carrhagena boerde utländingars !if och egendom, och slutligen att Galvez och kantoneus öfriga auktoriteter förklarade Vigilantes uppbringande för b-rätrigadt, emedan den hissat en obekant flagg. Denna öfverenskommelse undertecknades af chefen på Friede rich Carl och hans närmaste man. afengel ske commodoren Dorn, af preussiske kousuln och Galvez OCarvajal, Sanvalle och Moya. De frigifne fingarne begäfvo sig nu, åtföljde af kommissionen och en af bröderne Spottorno, i land, der de emottogos med stort jubel. Den preussiske konsuln stannade ombord på fregatten för att sedermera med sin familj begifva sig till Madrid. Sedermera ha vi erfarit, att en detaljerad bsrättelse om hvad som passerat tillstälts Tysklands, Rysslands och Englands sändebad, som åter underrättat sina respektive regeringar derom. Det eventuella svaret kommer att tillställas de i Carthagena liggande främmande krigsskeppen genom en särskili kurir. Tidningen Epoca, som likaledes innehäller ett meddelande om saken, vill veta, att Friederich Carl också forårade, att fartygen Vittoria, Almansa och Fernando el cattolico äfven skulle utlemnas. och att ordningspartiet i Carthagena väntat att denna tilldragelse skulle leda till Contreras fiykt och till ett slut på revolutionen. Tidvingen Politica lemnar en skildring af den af tyskarne tilifångatagne deputeraden Galvez första sammanträffande med befälhafvar-n på Friederich Carl (kapten Werner), som är temligen apokryfiskt, men ivnehöller ätskilliga pikanta detaljer. Galvez, heter det i denna berättelse, var civilklädd, men hade en väldig kavallerisabel vid sidan och en revolver i bältet, då han kom upp på Friederich Carls däck. Jag är kantonen Murcias general en chef, sade han, i det han drog sia sabel ur skidan och gjorde min af att öfverlemna den åt den tyske befälhafvaren, Jag är högste befalhafvaren för dess krigsmakt till lands och sjös. Nå väl, min herr Napoleon i den federativa repnbliken, svarade kaptenen på rätt god spanska. Ni har nu uppnätt ert Sedan; ni är min fånge. På grund af er regerings befallning kunde jag läta hänga er under rånocken; men den regering, jag representerar, plägar behandla de besegrade menskligt, och mitt fartygs namn gör detta rent af till en pligt för mig. Tidningen berättar nu vidare, huru Galvez, som blifvit likbilek, fick nytt mod, och huru den tyske befälhafvaren begagnade tillfället till att hälla ett loftal öfver prins Friederich Carl, som skulle ba varit en utmärkt konung i Spanien, och med hvilkens tillbjelp hela hargerliga krisaet skutta ha nndvitita PAL