Aftonbladet – 31 juli 1873, sida 3

som för en person med Elsleys karakter redan i sig sjelf var outhärdligt; — ej blott -am sviket förtroende till den. på hvilken on Så blinn. Made trott, men framför all an aå bina. -am den känsla af skam, och värst af allt, genu.. at gig sjelf at sjelfförebrbelse, ja, hat em. g vinka som är ett utmärkande drag för en Sve. sjuk man och måste vara det; ty få äro de äkta män, hvilka förlora den qvinnas hjerta, som en gång älskat dem, genom annat än egna därskaper och egen läghet, Och med förlusten af aktning för sig sjelf följde ett vildt trots, som dref honom till låga handlingar. Elsley hade vandrat, han visste knappt burn, eller hvarthän, ty ropen på Meilot voro blott en förevändning. Huru han hade snafvat öfver stenar och trädstubbar, kom han slutligen till denna mur. Han visste at! de skulle passera der; han beslöt att in vänta dem och i hemlighet utforska deras sätt emot hvarandra. Vi hafva sett hurn hans plan kröntes med framgång. Förblin dad af raseri, afvaktade han knappt det ögonblick, då deras fotsteg icke längre hör des, innan han sprang upp på vägen och ilade framkt den i motsatt riktning, stor sak åt hvilket håll, blott han lyckaucs Å)3 från dem och från sig sjelf, Jagad af fu rier, sprang Elsley uppför höjden, utan att tänka på hvarthän. Men hvar voro under tiden Headlsy och Valencia, bvilka helt naturligt hade följts åt: De gingo under tystnad bredvid hvaran dra i tio minuter; derefter sade Frank: Jag har yttrat mig på ett opassande sätt, miss S:t Just, och jag ber er förlåts mig. Nej, det har ni inte, svarade hon ha stigt, Ni hade rätt, alltför rätt! — ha det inte blifvit beyvisadt under de sista fen