honom. Föret och främst skulle det varit en kinkig sak att synas fästa en ogillande vigt vid en annan mans uppmärksamhet för hans hustru; sådant kunde endast göras på de starkaste anledningar och på ett sätt som måste hafva en fullkomlig brytning inom familjen till följd. Dessutom torde han sjelf kommit i en besvärad ställning: till Lucia derigenom, ty af hvad art Campbells uppmärksamheter än må varit, det vissa var att de synbarligen bebagade henne och en all. varsam tvist med henne i detta fall var en sak som Elsley icke: vågade riskera, Han saknade verkligt, moraliskt mod; han hatade alla allvarsamma förklaringar och var follkomligt rädd för hvarje ordvexling icke blott med Campbell, men äfven med sin hu. stru. Pet kan synas underligt, att han var rädd för henne, ehuru ieke, att han fruktade för Pampbell. Men sanna förhållandet är, att den man, som: tyranpniserar sin hu: stru, ganska ofta gör detta för attinför gig sjelf bevisa sin makt och dölja sin fruktan för henne. Han visste nog att en qvinnasg tunga är ett farligt vapen. att emotstå i striden, om man icke är rustad med ett godt samvetes sköld och det egde icke Elsley. Han trodde sig vara i sin hustrus väld. Han trodde att hvilken dag och stund han sjoll bphagade kunde han stå och anBilva io; Så fo sklik och Fån brära gare, söm falske igen tagit en apnans namn. Och emedan det ligger i menniskans natur alban den hon fruktar, började Elsley nära dystra och olycksbådande känslor mot Lugla, I stillet för att Rn kort ij 30 ; ået hade höfts en krafttall man, hyllade oc närde han dessa känslor, utan att detta spa var hans afeigt. Det är sannt att de ingåtvo honom sjel! fasa, men ban öfverlät sig ändå deråt, i stället för att slunga dem