MMMM härunder kom han till en ännu ogynnsammare ofvertygelse. Han såg att de åtminstone itland voro oense, och häraf drog han den slutsats — något förhastad -att de aldrig voro lyckliga. att Lucia behandlades illa af sin man och att Kisley var en dålig menniska. En stark och hotfal förbittring emot denne man stadfästes alltmera bys Campbell — en förbittring, så mycket häftigare, emedan den syntes vara fullt befogad och emedan han, för att ej sön öken värre, nödgades dölja dengamma under e Srtigt och förbindligt väsende. under ev. taulig kan haft lost art slå Mången gång ... NA äsigElsley till marken för am drag af förta. het och försummelse emot -. a frukhvilka likväl i verklighet endast vo. ten af tafatthet. Campbell hade, liksom andra menniskor, sina fel. Hans fel voro de, som kunna väntas hos en man, fast hyllande en ren och hög, men sträng troslära; derför äfven missbelgten med verlden under alla desa former samt betraktande menskligbeten hardt när i samma dager som Thurnall gjorde det. Det pinade honom icke minst att, då ban ansåg Elsley vara en dålig man, af förhällandena vara nödsakad att bemöta honom som om han varit en god menniska. Det enda sätt hvarpå han; kunde gifva sina känslor luft, var att visa Lucia den fina och uppmärksamma artighet, som bide deltagande och ridderlighet fordra att en! man skall egna en olycklig qvinna. Vi vilja icke dermed säga, att han hvarken vågade eller önskade begagna samma sätt emot henne som emot Valencia, hade hon äfven icke varit en gift qvinna. Han var ej så nära bekant med Lucia som med systern; men i egenskap af vän inom familjen, ansåg han sig hafva en sådan rättighet, och han