Aftonbladet – 24 juli 1873, sida 3

rkn förot till aktern plana och fallkomligt parallela. Sidorna stå vertikala och sammanpträffa vid stälffårna i temligen skarpa vinklar. Peplacementet är större än man aed känsyn till de små dimensionerna kände förmoda. Två tusende eng. skälpund skulle knappast vara tillräckligt att hålla hela apparaten i iemnvigt. Den har två propellrar, tväbladiga och tre fot och två tum i diumeter, fem fots stigning, Båda propellrarna rotera kring ett gemensamt centram, men i motsatt riktning mot hvarandra, hvilket är nödvändigt, ty i annat fall skulle sannolikt det lilla skrofvet vrida sig af frumdrifningskraften. Det tvifvel ätskilliga mariningeniörer uttalat möt möjligheten att uti en sä liten torpedo insätta ett så beskaffadt maskineri har kapten EricsBon här praktiskt vederlagt, hvilket vi kunna intyga på grund af hvad vi med egna. ögon sett. Den sinnrike konstruktören satte det dolda maskineriet i rörelse; len komprimerade luften insläpptes genom den ihåliga kabeln, fästad vid aktern af torpedon, då de båda propellrarne ögonblickigen började rotera konträrt emot hvarandra, och medl en hastighet, sem icke tillät att räkna slagen. Ävnnv är det för tidigt att beskrifva styrinrättningen, äfvensom anordningarna för att hålla torpedon på ett gifvet djup. Deremot tillåta vi oss yttra något om sättet hur sjelfva sprängsatsen kommer att behandlas, Det faktum har hittills icke varit kändt, att år 1854 understälde kapten Ericsson kejsar Napoleon planen för en pansarklädd torpedobåt, som blott till en ringa del var synlig i vattenytan. Denna bät framdrefs med ängkraft och afsågs att löpa nära intill det fienåtliga fartyget och på ett kort afständ, medelst pneumatisk kraft, utsända under vattnet en cylindrisk projektil, laddad med sprängsats, som antändes dä projekti len träffade skeppssidan. Denna plan att skjuta språngladdning:n emot fienden har kapten Ericsson tillämpat på sin nya torredo, Också visade man oss en prev matisk piston, anbringad vid torpedons främre del, och medelst hvilken en sprängbomb utkastas med betydlig styrka. Det är lätt att förstå, att när en projektil af en viss vigt, som från torpedons främre de! medelst komprimerad luft utskjutes un: der vattenytan, geaom vattnets motstånd och i förening med projektilens egen inertia, utvecklas ett motstånd tillräckligt att stanna den lilla torpedon. För att ästadkomma denna kraft, eller att stanna farten ä torpedon, äro den pneumatiska pistonens dimensioner så afpassade, att då den utkastade projektilen framdrifvits en fot utan för torpedon, utvecklas i och med detsamma en reaktion nog stark att stanna torpedon. Riktigheten af denna teori kan dock icke bestämmas förrän de praktiska försöken blifvit verkstälda. Det behöfs väl icke sägas, att om torpedons rörelsemoment icke såsom beräknats kan öfvervinnas, så blir följden att när sprängsatsen emot det fiendtliga fartyget antändes, äfven den lilla turpedon blir krossad eller åtminstone des: maskineri sönderskakadt. Det bör dock ihågkommas att ernåendet af torpedons huf. vudsyfte, pemligen att slå häl på detfiendt liga fartyget, beror ej på om det lyckas eller icke att ifrån torpedon utskjuta projektilen enär sprängsatsen kan fästas vid torpedons främre del. Må gerna den lilla torpedon di uppoffras, om med detsamma ett fiendtlig krigsskepp förstöres. I hvilket fall som helst, den ihåliga kabeln förloras icke, t) den kan på sin rulle ombord hemvindas oci ånyo begagnas till en annan torpedo. Den stora frågan huruvida kapten Erics son till fallo skall kunna lösa sitt svär: problem, skola vi ej brädska med att be svara. Vi kunna endast säga, att på grun af hved vi med egna ögon sett bysa vi di bästa förhoppningar att han lyckligt skal ernå sitt stora mäl.