Aftonbladet – 22 juli 1873, sida 2

under första veckan af Juli inom stadens urisdiktion aflidit 26 af 85 anmälda fall; nalles ha 140 varit angripna och 55 ha dött. sjelfva Dresden ha sedan den 1 Jaliförecommit 14 kolerafall, af hvilka 6 med dödig utgång. Kommunalstyrelsen derstädes ar befallt, att linne, som begagnats af koerasjuke, skall uppbrännas och tills vidare ula offentliga danstillställningar skola förbjubjudas. I Miinchen har ett enda fall af kolera egt rum; det var en amerikansk prest, som den 25 Juni ditkom döende från Wien. Wien har man länge förnekat, att det fanns kolera i staden, och i förra veckan sade ett Wien-blad om en dödsrapport i ett annat tyskt blad, hvari berättades att den och den dött af kolera, som han fått i Wien, att det var en nedrighet utan like att utsprida slikt och att man blott kunde tänka, att dödsrapporten insmugglats af folk, som ville skada utställningen. Nuderemot äro tidningarne nödsakade att gifva tapt och erkänna, att kolera finnes istaden. Så skrifver en tidning den 13 Juli, att de senaste dagarnes starka hetta betydligt ökat kolerafallens mängd i Wien och Medicinische Wochenschrift derstädes talar om 66 sjukdomsfall. Ett blad säger, att det i en ka sern förekommit 24 fall; af hvilka 13 med dödlig utgång, hvarföre trupperna skulle förläggas till Kaiser-Eberdorf. — Från Italien meddelar Gazetta di Palermo, att prof. Frederici der i staden uppfunnit ett medel, som skall vara nyttigt mut kolera, i det han nemligen använder subceutana injektioner med morfin. Han ämnar nu i en skrift offentliggöra sina resultat från hospitalet i Palermo. — Medicinalväsendet i de tre nordiska rikena. På läkaremötet i Göteborg år 1870 beslöts, att berättelser om förhållandet med medicinalväsendet samt det medicinska studiet och examensväsendet i Sverige, Norge, och Danmark skulle författas för att meddelas på nästa läkaremöte. Dessa berät telser ba nu blifvit afgifoa och tryckta i de af prof. Hornpemann i Kjöbenhamn utgifna Hygieiniske Meddelelser og Betragtninger, Häftet innehåller sju afhandlingar. Det medicinska undervisningsoch examensväsen det är framstäldt för Sverige af prof. Ax. Key, för Norge af prof. Kr. Boeck och för Danmark af prof. Panum. Öfversigterns öfver medicinalväsendets administrativa för hållanden äro meddelade af dr A. Jäderholn och dr Malmström för Sverige, den förre om det civila, den senare om det militära medicinalväsendet, af direktören Sandberg för Norge samt af prof. Hornemann för Dan mark. Hänvisande dem, som önska tag: närmare reda på det sätt, hvarpå medicinal väsendet är ordnadt i de tre länderna, till dessa utförliga afbandlingar, hvilka förutom i tidskriften äfven ha utkommit särskildt vilja vi här ur de statistiska uppgifter, de innehålla, meddela några siffertal. Den tid som användes för att taga läkareexamen med rättighet att praktisera är i Danmark och Norge ungefär lika lång, nemligen i Dan mark 7 år, räknadt från den tid, då exami nanden blir student, i Norge 72 är. I Sverige btgår deremot längre tid; för den för de läkarevetenskapliga studiet förberedande exa men åtgå 2—3 år, för den medicinska kan didatexamen 4—4!2 år och för licentiatexa men, hvilken först gifver rättighet att prak tisera, 4 år, således tillsammans 10—11 år Läkarnes antal i Danmark är enligt Der danske Lagestand for 1872. 657, af den 263 i Kjöbenhavn. Detta gör 1 läkare på 4055 menniskor, i Kjöbenhavn 1 på 734. 7 Norge finnas 430 läkare, hvilket gör 1 på 3956 menniskor, men fördelningen är högs olika på de olika trakterna; i Bergen oc Kristiania finnes ungefär 1 läkare på 100( menniskor. I Sverige fonnos den 1 Jan, är 627 läkare, af hvilka 51 icke bade tagi den sista examen, men voro anställda vic armåen och flottan; detta gör 1 läkare på 6779 invånare och 5,59 qvadratmil; men mel lan det norra och södra Sverige är den olik heten, att under det att söder om den 60:de breddgraden det finns 1 läkare på 5882 in vånare och 1,94 qv. mil, finns det i den norr: delen 1 läkare på 13—14,000 menniskor oci 36,67 qv. mil. Barnmorskor finnas i Dan mark 945, af dem 76 i Kjöbenhavn; i Norge 600 och i Sverige 1840, mycket ojemnt för delade. Apotekare har Danmark 118, af den 83 med reelt privilegium, 34 med personlig och 1 filialapotek; 14 af dessa ha blifvi upprättade sedan år 1867. Norge har 7( apotekare, af dem 39 med reelt privilegium 27 med personligt, 1 privilegieradt apotel för rikshospitalet och. 3 filialapotek. Sverig slutligen har 180 apotek, af dem 120 mec reelt och 60 med personligt privilegium för utom nägra filialapotek. —