Aftonbladet – 19 juli 1873, sida 2

TT RR An RR kn NV. EA Nr lr i et got nytt band. Hvar och en, som tjenar under Santa Cruz, förklaras skyldig till majestätsbrott. Då Santa Cruz erhöll underrättelsen om sin afsättning från det befäl han hade, befann han sig i staden Vera i Navarra, der han med sina trupper besatt. den största och vackraste bygnaden. Då han icke frivilligt ville afgå, framryckte Dorregaray mot staden i spetsen för 2000 man. för att bringa pretendentens påbud i verkställighet. Santa Cruz lät uppföra barrikader och gifva eld på de carlistiska trupperna. Efter en vild strid, som räckte il. flera timmar, mäste han slutligen gifva vika och utrymma staden. Regeringspartiet synes hoppas att kunna omedelbart återställa lugnet i Cartagena genom bildandet af en försoningsminister med en starkare lutning åt venster än den nuvarande. Pi y Margal, är ifrigt sysselsatt med bildandet af en sådan ministere, i hvilken sannolikt Estevanez, Cala och Navarel skola inträda. Högern vill iaoledning häraf framkalla ett misstroendevotum mot Pi y Margall, men det tros, att centern och ven stern skola förena sig om att förkasta detsamma. Ett nytt parti har på senaste tiden bildat sig inom den konstituerande församlingen under namn af den reformerande oberoende centern. Detta parti, som söker hållaj medelvägen mellan bögern (de moderate federalisterna) och intransigentes och inom kort tid vunnit en hastig tillväxt, tros vara på väg att bilda en ny majoritet, och det är hos detsamma Pi y Margal, söker sitt stöd vid sina bemödanden att bilda en försoningsminister. Den genom händelserna i Malaga bekante Carvajal ankom den 15 dennes till Madrid för att inför cortes rättfärdiga sitt handlingssätt. Cortes ha i ett sammanträde för slutna dörrar beslutit att omedelbart diskutera förbundskonstitutionen och att hålla tvenne sammanträden om dagen. De skola på samma gång ha frikallat regeringsmedlem: marne från skyldigheten att vara närvarande vid dessa sammanträden, på det de må kunna odeladt egna sig åt ordningens upp-. rätthållande inom landet. ; I Barcelona utveckla internationalisterne mycken verksamhet. Den 14 hade de låtit stänga fabrikerna och verkstäderna samt sammankallat arbetarne till ett stort möte. Vid detta möte skola talare ha uppträdt, som förordade att man skulle följa invånarnes i Alcoy exempel och att mau skullel bränna kyrkorna och rådhuset. Men flertalet af arbetarne mottogo dessa fanatiskal. utgjutelser med hvisslingar, och truppernas. hållning gjorde hvarje försök att störa ordningen omöjligt. I Malaga har en stark. vakt till förmån för ordningen inträdt. I Alcoy skola, under den korta tid internationalisterne herrskade derstädes, 30 hus och fabriker ha blifvit uppbrända och de rikaste invånarne tillfångatagits för att förvaras såsom gisslan. Äfven i den nära myn: ningen af Gnadalquivir belägna rika och vackra staden San Lucar de Burrameda herrska internationalisterne sedan slutet af ; förra månaden. Alla kyrkor ha blifvit ned, rifna, och de arbetare från den omkringliggande trakter, som användas till detta ar bete, erhålla derföre 4 francs 20 centimes om dagen, Från San Sebastian, skrifves den 10 dennes till Indgpendance rörande det sorgliga lt tillståndet inom den spanska armån följande: Den fullständiga bristen på disciplin är den r allvarligaste svärighet, gom vår situation il: detva ögonblick företer. Jag vill icke göral mig skyldig till någon öfverdrift, men detll är omöjligt att förtiga, att de sorgliga tilldragelser, som egt rum i Catalonien, pu synas komma att upprepas inom Nordarmån. I Catalonien ha de flesta generaler af en poster, som erbjödos dem. General en chef Velarde har föredragit den fredligare posten i Valencia. Men man får dock icke skära f alla kårer öfver en kam. XKarabiniererne, 1 polissoldaterne och ingeniörerna hafva öfverhufvud bevarat en mycket god hållning. Det är i infanteriet, synnerligast bland jägarne, som insubordinationen gripit omkring sig. Det har nästan icke förgått en vecka utan att soldaternas myteri lagt hinder i ; vägen för de militära operationerna, ja det i har till och med gått så långt, att officerarne ; blifvit kroppsligt misshandlade. Inom leden ( råder det största misstroende mot befälet, och detta har sin grund i den förmodan, att de flesta officerarne önska monarkiens återupprättelse. Man bör dock icke deraf sluta, att den spanske soldaten verkligen hyser Nn radikala åsigter. Hans politiska öfvertygelse inskränker sig till, att han vill befrias från militärtjensten och republiken! borde efter hans åsigt låta honom gå hem,g derför att republikanerne i sina program ha förklarat att den reguliera armån borde afskaffas. Man måste också taga i betrak ; tande, att soldaten oupphörligt bearbetas och upphetsas af intransigentes. Talarne vid de offentliga mötena och i klubbårna äfven-g som de frivilliga söka oaflåtligt att ingifva ä soldaterne hat till sina anförare och göra dem misstänksamma mot all myndighet. !g Jag har sjelf nyligen bevitnat hvad solda-e terne kunna prestera i riktning af myteri, och jag har hört officerarne klaga öfver, att g de ingenting förmå deremot. Hur kan man då förebrå generalerne, att de draga 1 betänkande att låta soldater, på hvilka de i intet hänseende kunna lita, tåga mot fienden? Det är icke möjligt att få folktalarne s att begripa, att vi måste behålla de chefer, la vi ha, enär det fordras mer till att vara 6. general än ett par epåletter. Bland de frivillige öfverskrider insubordinatienen alla sränser; jag har varit vitne till att officerare måst föra en lång underhandling med sitt folk om de militära dispositioner, som gj le ansågo nödvändigt att vidtaga. Härpå ti beror det, att krigsoperationerna gå aå då.x igt. Jag vill dock icke derför taga alla ti zeneralerne i försvar och Nouvilas tyckes)k: nig i synuerhet förråda en viss slapphet i)? sina operationer; men de öfriga fakta för-X ora derför icke. sin betydelse. Man kan ör öfrigt icke längre skjuta hela skuldende å Nouvilag, då han den 8 Juli blef afeke-let lad från sitt befäl.: Under det att detstår!sa b sorgligt till inom den republikanska hä-gö en, utveckla motståndarne den största verk-pl amhet till att fullborda sin organisation.de Jet har kommit både manskap och vapen loc ill carlisterne från Frankrike, och nu härja til e också få bistånd från Rogland. Somjgå ekant är, har en carlistisk komitsg bildatlsa ig i London, och de penningar, som dennagå omitå insamlar, användas till inköp af va-m: en. Oaktadt Times och de liberale med-! me emmarne af underhuset lifligt ogillat dettada örfaringssätt, finna carlisternes uppmanin.jsir ar ett starkt gensvar hos tories och delpå ögkyrklige. De inkomna penningbidragen a varit så hetydliga, att komiten sett sig ständ att kunha befrakta flere lätta skepp : f ringa djupgående, hvilka kunna löpa in!v hvarje liten vik vid Biscayas och Guipusoas kuster: och som afgå med krigsförrådO I carlisterne. Don Carloa emissarier 15. aris och London utveckla på det hela taget fö 8 1 d d p m