Aftonbladet – 17 juli 1873, sida 2

Länsstyrelsernas första ärsväxtberättelser. Blekinge län: I anseende till denunder sistlidne höst rå lande tjenliga väderleken uppnådde höstsäden i ulmänhet en kraftig utveckling innad vintren, om var ovanligt blid. Under April och början f Maj månader syntes deremot höstsäden lida vår skada af starka och ihållande nattfroster, wvilken skada dock lyckligtvis i allmänhet på stt förvånande sätt afhjelptes genom den under ;enare delen af våren och försommaren inträffade itmärkt gynnsamma väderlek, som på sämma gång arit i hög grad välgörande för vårsäden och. rräsväxten. De olika växtslagens utseende torde ör närvarande kunna bedömas på följande sätt: Hvetet företer i allmänhet -ett godt utseende. lock är det på åtskilliga ställen besväradt af ost. ; Rågen är stark och utmärkt lofvande 7 den bättre jorden, men något tunn å sandjord. Har ,lommat under gynsammare förbållanden. Kornet och hafren visa en ovanlig frodighet: cd styrka, hvilket äfven är händelsen med baljsäden. Potatesen har på de flesta ställen ett lofyande 1tseende. Gräsväxten är både på naturlig och artificiel ing ovanligt rik och lofvar god skörd. Inbergingen af klöfver pågår för närvarande under ;ynsam väderlek. Betet är särdeles godt. Malmöhus län: Väderleken under sistl. höst var mycket ieglig; vintern blef som våren först mild, men selermera kall, så att nattfroster förekommo -: unler hela, Maj månad. Emellertid samma stämma de i ämnet från kronofogdarne inkom rapporter deruti, att årsväxten för närvarawde har tt lofvande utseende. Hvetet är dock vå några tällen besväradt af rost. och rågen visar sig unlantagsvis tunn till följd af nattfrosterna. Vårirbetet slutades i medlet af Maj och jorden beanns särdeles tjenlig för sådden. Den kalla vim lerleken vållade emellertid, att vårsådden mycket ilbakasattes, men sedan under Juri en varmare temperatur och tillräcklig nederbörd inträffade, har densamma, ehuru på flera ställen besvärad st ogräs, ansenligt repat sig. Potates och öfrige rotirukter hafva icke nått uågon större utveckling, men synas lofvande. Höskörden, som till större delen ntgöres af klöfver, torde öfver hufvud taget blifva god, ehuru klöfverfälten å vi.sa orter lidit af nattfroster och inbergningen mångenstädes varit försvårad af regn.