Aftonbladet – 15 juli 1873, sida 2

Article Image
örjat sina valförberedelser till valstriden 1 Ha de olika delarne af riket, BStörsta if ern tyckes det klerikala partiet utveckla ch dernäst gocialdemokraterne eller arbetar artiet.. På senaste riksdagen var social lemokratien representerad af tre deputerade, jfr t hvilka två från Sachsen och en frånla rankfurt. Nu göras ansträngningar förlf, tt uppställa socialistiska kandidater i sälg nånga kretsar som möjligt. I konungariketin Sachsen, der den socialdemokratiska agita-!p ionen är starkast utvecklad, har parwietf ppstält sju kandidater, bland hvilka Bebel ln siebknecht, Hasenclever, Hasselmann m. fl.1N I anledning af de förestående riksdags-!F ralen håller partiets hufvadorgan Neuer So-1l ialdemokrat.i Berlin en mönstring öfverlk len allmänna tyska arbetareföreningens nu-lq neriska styrka och pekuniära tillgångar och d commer till det resultat, att den, trots dejt många hinder, med hvilka den har attkäm-ld pa, är i ett ständigt och oafbrutet tilltagan-1i le. Såsom bevis härpå anföres följandel: fakta: Föreningen räknar för ögonblicket !1 220 filialer i Tyskland, af hvilka icke färre lr in 74 ha organiserat sig sedan Maj 1872. s Antalet af kontribuerande medlemmar ärlc omkring 220,000 (i medeltal 1000 på hvarls filial). Antalet af de på föreningens listor upptegne arbetare är omkring 60 000. Tidningen Neuer Socialdemokrat utgafs före kriget med en årlig förlust af omkring 7001 thaler och hade endast 1500 abonnenter. ! Den 1 Oktober 1872 hade abonnentantalet ! stigit till 5000, den 13 Maj 1873 till 10,328. ) Tidningen gifver na en ärlig behållning af! omkring 2400 thaler, hvilken användes till i den socialdemokratiska sakens befordrande genom broscbyrer, agitationsregor m.m. År ; 1872 hade föreningen aflönat icke färre än 45 kringresande agenter i de olika delarne af Tyskland, Det betecknas såeom en osan-; ning, att desse aflönade agenter och före: ningens ledare i allmänhet skulle göra sig goda dagar på arbetarnes bekostnad.: Föreningens president, som tillika är i fråga varande tidnings hufvudredaktör, får 50 thaler i månaden, agenterne 40 thaler och sekreteraren 35 thaler, hvilket betecknas såsom swå summor i förbållande till det ansträngande arbetede utföra. För närvaran de finnas i Tyskland 10 eller 11 socialdemokratiska tidningar. Tillståndet i Spanien skildras af Independance Belge såsom särdeles förivifladt. Det inbördes kriget, yttrar nämnda tidning, fortsättes å carlisternes sida med otrolig grymhet och å regeringstruppernas sida med en planlöshet och bekymmerslöhet, som lemna föga hopp om en möjlig seger. Regeringen förklarar visserligen att hon vill handla med energi, men gentemot den anarkiska sitnaationen inom Jandet förblifva dessa besiut ofruktbara. Under det carlistkriget rasar i de norra provinserna framkallas på många orter, och i synnerbet i södern, oroligheter af det ultrademokratiska partiet. Enligt underrättelser från Malaga ha vica alkalden och en medlem af municipalrädet blifvit dödade, emedan de visat sig vara förklarade motståndare till det ultrademokratiska par tiet och dess ledare i denna stad, hr Carvajal. Denne Carvajal har alltsedan republikens upprättande stått i ssetsen för intrnsvigentes i denna vigtiga stad, och han beslöt att begifva sig till Sevilla, så snart han fick underrättelse om upproret derstädes. Han tog med sig eliten af den väpnade styrka han samlat omkring sig och ämnade understödja insurgenterne; men då han kom fram voro de redan kufvade, Carvajal berättas då ha erbjudit sig att hjelpa de segrande myndigheterna. Denna hjelp behöfdes visserligen icke, men till lön för sitt anbud erhöll Carvajal åtta refflade kanoner. Då han kommit i besittning af dessa, återvände han till Malaga och uppställde dem på de punkter, från hvilka deras eld kunde göra största verkan. Derefter uppfordrade ban municipalsiyrelsen att nedlägga sina fuuktioner, samt yrkade att klostren skulle nedrifvas och att erkebiskopspalatset skulle konfiskeras till förmån för staden. Manicipalstyrelsen afgick verkligen och Carvajal har sedan dess utöfvat ett slags diktatur. Tidningen Imparcial säger sig ur officiella källor ha erfarit, att internationalisterne äro herrar i Alcoy och att de belägra civilgardst och de frivillige, hvilka tagit sin tillflykt till municipalitetsbyggnaden. Enligt samma tidning skall alkalden ha blifvit skjuten och tre bus brända. Enligt Italienische Nachrichten har påfven tillsändt carlistehefen Santa Cruz en skrifvelse, i hvilken han uttalar sitt ogillande af hans med det presterliga embetet oförenliga uppträdande. Angående expeditionen till Khiva ha i Petersburg följande underrättelser mottagits från general Kaufmann. Den 16 Maj angrep det turkestanska detachementets avantgarde khivanerne vid Pitujack-kullarne på venstra stranden af Amu Darja, Khivanerne flydde vid de första skott som afskötos af den ryska flottiljen. Då general Kaufmann erfarit, att det ktivanska lägret var beläget vid passagen öfver floden Cheicharyk, utsände han en rekognogsceringstrupp med åtta kanoner. Kaufmann verkställde sedan öfvergången öfver Cheicharyk. Öfvergången började den 18 dennes och räckte i fyra dagar. Alla trupperna, utom kavalleriet, befunno sig på venstra stranden af ÅAwmu. Den 22 dennes skickades en rekognosceringstrupp till Chasaraspu, der den häftigt angreps af khivanerne. Den 23 framträngde ryssarne till Chasaraspu, som ockuperades af en stark kår khivanska trupper, men efter en kort strid togo ryssarne staden i besittning. Då de ryska trupperna framryckte vidare från Chasaraspu, möttes de af ett khivanskt sändebud, som lofvade att gå in på allt hvad general Kaufmann begärde, men deremot anhöll att ryssarne skulle inställa mitt framåt ryckande. General Kaufmann svarade, att han skulle sluta fred med khanen, om han ville afskeda sina trupper och hemförlofva det uppbådade manskapet. Religionsfrihetens grundsats har nyligen i Mexico vunnit en stor seger. Detklerikala partiet, som i detta land länge spelade en så stor och för samhällets utveckling olycksbringande roll, men som, allt sedan det misslyckade försöket att genom en utländsk intervention återvinna den makt, som stod i begrepp att gä detsamma ur h

15 juli 1873, sida 2

Thumbnail