på allvar! EDA Det skandinaviska naturforskaremötet afslöts i onsdags, sedan först några sektionsmöten och derefter allmänt möte höllits. I den botaniska sektionen meddelade prof. Agardh en intressant redogörelse för de bittills till en del obekanta sätt, på hvilka bladen hos vissa saltvattensalger, särskildt laminarierna och sargasserna, utveckla sig, och uppehöll sig slutligen specielt vid den märkvärdiga Claudia elegans, Adjunkten Hellborn utdelade en afhandling och höll ett föredrag om Nerikes Jaf-vegation samt förevisade sällsyntare och märkliga laf arter från Sverige. Adjunkten Th. Fries lemnade några särdeles vigtiga bidrag till kunskapen om de på laf-arterna förekommande parasi terna ur algernas och svamparnes grupper och berörde derigenowm en af nutidens brinnande frägor, den Schwendenerska teorien om lafvarne, uppfattade såsom ett konsor tium af alger och svampar. Dr Lagerstedi redogjorde för de sötvattensdiatomaceer, som blifvit funna på Spetsbergen och Beeren Eiland. Kand. J. Erikson framställde byggpaden af de på alla papilionaceers rötter förekommande knölformiga bildningarna och sina äsigter om deras morfologiska ursprung. Dr E. Warming refererade till följd af den knappt utmätta tiden siva undergökniogar om symmetriplanets läge hos vochepfaceerna och sökte derigenom bestämma denna fa mijs systematiska plats. Professor Agardh atslöt härefter sektionens förhandlingar. I den mineralogisk-geologiska sektionen wmeddelade dr O. Mörck nya tertiärförsteningar i Davmark, hvsrtill docenten Lundgren an knöt några anmärkningar. Prof. O. Thorell föredrog: Om Skånes-primordialfauna. Härtill fogade docenten Linnarsson. några an märkningar. Prof. Johnstrup framlade en geognostisk karta öfver Bornholm med tillhörande profiler och meddelade en öfversigt öfver de der förekommande äldre formationerna. Under och efter föredraget föreföll ew kort diskussion mellan talaren, professor Thorei! och docenten Linnarsson. Sektionens förhandlingar afslötos härefter. I ingentörsektionen framlade fyringeniören Grove åtskilliga saker, som blifvit upptagna från vraket af linieskeppet Dannebrog,hvilket år 1710 språng i luften i Kjöge Bugt på 6!2 famnärs Fatten. Man fann häraf, huru de olika materialierna hade hållit sig, hvilket gaf vattenbyggaren en fingervisning; särskildt fäste tal. uppmärksamheten på gjutjernskanonkulor, somhelt och hållet hade förlorat sin karakter och 90 procent at sin vigt, så att gjutjern endast med stor ktritik bör användas i hafsvatten. Vidare fäste han uppmärksamheten derpå, att dessa upptagna saker hade blifvit bloitade genom storifloden i Nov. 1872, och häraf fann man, att storuböljan hade sträckt sig 41 fot ned. På samma gång visste man från Stewns, att stormböljan der hade sträckt sig 58 fotned. Tal. tillåde några uppgifter frän andra län: der om böljeslagsdjuäpet, och slöt med en nppmaning att genom dykare insamla kännedom om förhållandena -på hafsbotten, om hvilka vi ofta vorotemligen okunnige;framställning af tryckta frågor, hvilka meddela des till besvarande, skulle säkerligen gifva resultater. Härvid gjorde prof. Holmberg några anmärkningar, som besvardes af tal:n. Etatsrådet Carlsen meddelade nägra kompletterande upplysningar om böljrörelsens djup och om böljhöjder, samt förevisade iomningar af gjutjern (xanonkulor), som hade blifvit uppfiskade efter lång tids förlopp ur hafvet och derefter hade legat tio år i luften under vissa omständigheter. Kaptenen Bauditz anstälde nägra betraktelser om jernvägar och ångkraften såsom förtskaffsings medel med särskildt afseende på förbållandena i Danmark, i hvilka han i synnerhet lade vigt på den storartade utveckling. som. försiggätt, hvarefter sektionensförhandlingar afslötog. I den, fysisk-matematiska sektionen gjorde pros. Ångström näsra anmärkningar i anledning ef docenten Lorefz2? föredrag på det föregågade mötet. DocentenJu, Petersen Köll föredrag om lösningen af två eqvationer med två obekanta Amtsforvalter.de Geehler höll ett föredrag om sj-lfregistrerande meteorologiska iastrumenter: En närrsare beskriföing på dessa instrumenter meddelades af cand. filos. S: de Gehler. Slutligen höll prof. Oppermann föredrag om et Punkt af de miudste Kvadraters Methode, Härmed slöt sektionen sina förhandlingar. På det sitta allmänna mötet höll först prof. Sv. Nilsson frän Lund ett föredrag om Sveriges äldsta mynt, nemligen lädermynt, forsedda med silfverock metallnaglar. På dessa mynts tillvaro hade erkebiskopen Olaus Magnus först fäst uppmärksamheten i en skrift frän Är 1576, och senare fynd på ät jlllga stätfön i Sverigehade bekräftat den, ha I doppa kff Tra är tienat till omsätt.