Aftonbladet – 14 juli 1873, sida 2

gerskap och kommunalråd. I början af förliden vecka utfärdade han ett nytt dekret; hvilket bjuder att Hötel de Ville skall hållag stängdt från kl. 5 på eftermiddagen och att deltagarne i municipalrådets möten hä danefter skola legitimera sig genom inträ: deskort. Till denna stränga åtgärd har Dueros (som på förhand inhemtat inrikesministerns samtycke) blifvit föranledd af den omständigheten, att 36 radikala medlemmar af municipalrädet vid utomordentliga tillfällen, t. ex. då det inträffade intressanta depeseher från Paris, brukade göra mötena permanenta och vidlyftigt diskutera de polittska händelserna. Ducros dekret har ip: om municipalrådet väckt den högsta förbittring, och flera medlemmar ha redan inlemnat sina afskedsansökningar. Rådets förhandlingar ha på grud häraf blifvit instälda. Mar tror att inrikesministern Beule önskar rådets upplösnivg. Ducros har blifvit kallad till Paris för att konferera Med regeringen: Tvenne radikala tidiöingar i Lyon ha blifvit indragna. Deputeraden Kriäger, dem bekante försvararen af Nordslesvigs sak I tyska riksdagen höll den 10 Juli ett möte med sina kommittenter i Haderslev och redogjorde för ett samtal som han den 21 Juni haft med hr von Bismarck under ett afton samqväm hos den senare. Bismarck hade närmat sig hobom, då han stod inbegripen i sämtal med några andra deputerade; och börjat samtalet sålända: Det gläder mig mycket att se eder här som gästi mitt hus, och jag begägnar mig af tillfället att till eder yttra min aktning för det energi,ifver och kraft, hvarmed ni på riksdagen söker försvara er kinkiga sak; Ni kämpar ensam för edef sak, och bildar således ett eget parti vid riksdagen, varför jag anser för min pligt. att för eder förtydliga min ständpunkt i förhållande till edert: parlamentariska uppträdande. Det gör mig derför innerligen ondt, att det icke står i min förmåga att gifva eder, som står här så ensam, en tröstande underrättelse, hvarmed ni kunde glädja edra hemmavarande valmän. Jag säger eder öppet och ärligt, att det för tilifället icke är någon utsigt för, att eder sak kan blifva afgjard. Ni må icke fatts detta iden. betydelsen, att. det icke finans hägon möjlighet för frågans framtida lös-. ning, men när och hurt detta skall ske; är jag icke. i stånd aft kudta Säga eder. Ätst ven med bästa vilja är det mig nu icke möjligt att kunna utreda denna fråga. Ba kom mig stå 41 millioner, vid hvilkas öns). I ningar jag också är tvungen att fäste sf. seende; äfvenså mä ni ej glömmå, 4tockså polackarne komma med natione.a fordringar. Kriiger svarade, att dra meddelande var mycket sorgligt oe, nedsaläende, men önskade, så framt inger förändring var möj: I lig, Etminstone ett kart-ordnande af Nordslesvigs statsrättäkga ställålig, a5 man omöj: ligen i all evighe, kunde förblifva I det Duva ande obestösuda läget, men härpåförkltarade sig Bismarck icke kanna svara, Då Kriger derefter ville framhålla Österrikes rätt till deltagande i frågan, alldenstund. detsamwa Just på det vilkor afstått sin rätt tilk de båda Kertigdömena, att befolktiingen I de nordliga delarne af Slesvig skulle ega rättighet att af egen vilja välja sitt öfverhutynd, svarade Bismarck, att Österrike hade: temligen litet intresse för frågan... Femte l artikeln i Pragfreden, yttrade han, vore I Frankrikes skuld. Napoleon hade fordrat för litet, då han blott ville hafva omröstningsprincipen konstatörad. Kriger fann detta ganska. troligt, och man kunde ju se Jatt omröstningsprincipen endast var ett yttre sken och en kränkning af: fölkrätten. Men då rikskanslern hadebragt Frankrike på Ital, och då han sjelf upprepade gånger i sina yttranden på rixsdagen hade omfattat; Flaes:Lotlringeng sak, så att man. beskylts honom för synnerligen franska sympatiery så kunde han: säga, att Frankrike ialla fall aldrig hade gjort hans danska fosterland, hans valmän eller. honom sjelt något godt, hvarför han. skulle vara. detspmma, tack skyldig. ElsasgLothringens, puk. och Jintressen Nadehär omfattat endart af det skälet, att han sympatiserade med, hefolkJuingen och emedan han. bäst, kunde: förstå det tunga öde, som Erigsbö rdelserna bade brägt öfver. döm: FranFrike hade dukat under, emedan det 1864 tj kunde: fättä den damska frågans. vidd ;vch. betydelse. Det hade i lugn åsett; burnlodes. gamla besittningar. som tre stormältterhade garanterat, töskletos från Dätmark. Derför bar Frank Trike förlorat Elsass och Lothringen: Ätvenså skulle wläfig-Hafland hafva kommit i sin: Jömkliga och föfödmjtkande ställnitg . till 1 Nordamerika, om detsamiia på Edfdonkonferenwen hade ådagalagt, att döt hyste aktning nm en ville sla dit atveckla vidare; ty Bismarck insåge detta Å bättre än han. Bismarck gaf honom rätt ijdetta afseende och uppmanade, Kriiger att ;I hålla ut, hvilket vore både hans pligt och rättighet, hvarefter hän yttrade, att Kräger kunde ännu skarpare påyrka sina valmäns intressen, utan att han (Bismarck) skulle: -lilla upptaga dötsdinma. — Sålunda slöt: detta samtal, som från tyske rfikskatislörne sida fördes med störta uppriktiglet ock hjertlighet, och det i många tyske depute-il rades närvaro, ; sossar ). Utprickning af Fitoträmnan 1 Öresand. H Sedan under sistlidne vår lodningar och mät