Aftonbladet – 14 juli 1873, sida 2

Article Image
(brer till Artonbladet.) Drammen des 10 Juli. I Sverige vet man föga om att Norge för: gonblicket har en industriutställning ochi enna mycket vacker och efter förhållandena torartad. Den eger rum i den genom sinl fliga handel och sitt uppblomstrande indw I tyiella lif utmärkta stader Drammen, som enom den förlidet år fulländade jernvägen tår i jemn och nära förbindelse med Chritiania. Huru liflig denna förbindelse är, an man bland annat döma deraf, att emelan dessa städer gå nu icke mindrö än 8 ig fram och åter hvarje dag, extratägen beräknade. Trafiken är så stor, att man edan är förtviflad öfver att man byggt rnvägen smalspårig och sålunda endast an begagna smärre lokomotiver, som icke unna fortskaffa mycket stora bantåig. De vårigheter, som den kuperade terrängen igt i vägen för anläggningen, ha emellertid arit så stora, att denna: jernväg, ehuru malspårig, kostar 217,000 speciedaler pr vil; då deremot t. ex. Grundset—Aamotrnvägen, som också är smalspårig, endast ostar 73,000 specier. För turisten har )rammensbanan sitt hufvudsakliga intresse ast genom den omständighet, som gjort enne dyr. Den gär fram emellan bergen. lisgrar sig under branta fjollväggar och tmed mörka bergsjöar och företer en mängd örtjusande utsigter, den vackraste kanske å banan träder ut ur tunneln vid gärder kullaug och från en höjd af 440 fot på en trängd omvägar söker sig. väg ned i dem seende Lierdalen och till den glänsande, af nörka höjder omkransade Drammensfjorden. Jtsigten härifrån öfverträffar den man förr ade från de s. k. Paradisbackarne. TIitåget tannar icke vid den lilla, stationen å Braserneessidan, utan löper tvärt öfver Dramnenselfven på en 3821 fot lång pålbro till len del af staden, som kallas Strömsö, der mfvodstationen är belägen helt nära intill len 1812:byggda bron öfver elfvön. Drammen skulle :kunva kallas ei af de största städer, som. finnas, om man skulle helt enkelt taga i betraktande det yttre omfånget och afståndet emellan dess olika äraounkter. På elfvens nordliga sida har man temligen Bragernaes; som änder ewt temlisen brant fjell och till: någon del på dess nedersta slattöing sträcker sig utmed elf ven i oäfidlighet; Attilostone har jag icke kumnat upptäcka något slut på staden ät den sida, och jag misstänker att den så smått fortsättes ända tiil den några mil bort belägna granvstadeh Hotugesund. På södra sidan om elfven öch fjorden har man Grönland, Strömsö och Tangen, hvartill kommer den midt i elfven vid dess utlopp belägna Möllerholmen. Alla dessa ofantligt spridda stadsdelar (hvilka för staden Drammen föranleda en högst komplicerad och krånglig Skaretaxa, som ingen annah äninfödingarne kan taga reda pä) ha dock tillsammans ej mer än 17.000 invänare. Efter de eldsvådor; som den 11 och 12 Juni 1866 ödelade Bragernes, den 21 Maj 1870 Tangen och blott fyra dagar derefter Strömsö, har Dramwmen fått ett helt nytt utseevde, och Bragernwssidan täger sig synnerligt stätlig och storstadsaktig ut. En mängd präktiga offentliga och enskilda byggnader äro uppförda. I fonden af stora torget uppemot fjellsluttningen ligger den nya kyrkan, rent. götisk stil utförd.vat Norgreen.s Det vid torget belägna nya.rådhuset är visserligen på sitt sättretåvlligt; men man kan omöjligt begripa hvad slägs-byggnad-det-skäll vara, ty det företer-den på civilarkitekturen öfverflyttade och modifierade fästningsstil, som lämpar sig för fängelser och dylikt, men alls icke påssär för ett justitiepalats, som bär inskriptionerna Land skal med Lov bygges sätt Ret og Sandheds, Den nya teaterp, uppförd af vär landsman Langlet, är särdelesstor och vacker samt företer en utmärkt prydlig salong, som rymmer 900 personer. De sceniska konstruktionerna och maskineriet härröra från en annan landsman, teaterns maskinmästare hr C. Svensson, På denna teater ha under de senaste veckorna åtskilliga ledamöter af vår kungliga teaters lyfiska scen, hrr Uddman och Dahlgren, fru Strandberg, fröken Basilier med flere ga sterats. De ha icke lyckats riktigt värma upp Drammensboarnhe, och detta torde vara mindre att undra på, då de gifvit smärre operor eller partier afstörre, men utan kör; och spelande herrarne i bonjourer, damerna i dagliga sällskapsdrägcter, Imorgon börjar hr Tivanders sällåkap med Frihetsbröderna och. det torde slå mera an på Drammensarne. Helt: nära invid teaterhuset är det industripalats, som man nu uppfört i Drammen, Drag icko på munnen. åt detta. uttryck ;ty det är i. sanning. en ganska storståtlig och vacker byggnad, rikt smyckad med norska flaggor och vimplar. Den är af arkitekten Duer ganska välkonstruerad och saknat icke, ehuru-i något mindre skala, isynnerhet.i des inre, ett visst slägttycke med 1866 års-ins dustripalats i Stockholm, Hvartdera af de fyra hörnen afiutas med-ett torn, sominnesluter uppgångstrappor till gallerierna och från hvilkas öfversta del man:har. den herr: ligaste utsigt öfver: Drammensdalen;-de-densamma omgifvande fjellen och utåt Drammenstfjorden, Byggnaden ligger på framsidan af stadsparken och denpnå senare bildar terräng för hvarjehandå smbatunexer, restaurationer o. s. v. På hufvudöyggnadens vestliga sida bil dar en högre utbyggnad förbindelse med ett ridhus; I bvilket produkterna åf norsk husflit från de särskilda landsdelarne äro på ett rikhaltigt och idtressant sätt utställda. Men för att få tillräckligt utrymme har man måst uppföra ett mycket stort annex, en från hufvodbyggnadens norra vägg utgående sidobyggnad, som är 224 fot lång och der man åtskilliga handiverkeriers produkter, kemikalier, dryckesvaror m. m., liksom på den gård som bildats i vinkeln mellån de båda byggnaderna lämplig plats erIhällits för maskiner och åkerbruksredskap, Den golfytä, livaröfver, utställningen disponerat (de särskilda utställningarno i parken oberäknade), utgör omkring 50,000 qvadratfot, Den egentliga iddustrintställhingen, omfattar tre hufvudafdelningär: 1) handtverk och industri, 2) husflit, 3) landtbruksföremål. Enligt katalogen uppgår de exponerade artiklarnes. antal till 1405. Det kan natur ligtvis ieke falla mig in att. efter att ett nar

14 juli 1873, sida 2

Thumbnail