SE FR ER Cond. Bestillinger -— ved strax samtidig at forlange Expl. i fast Regning, kan ve:e tilstrekkelig forsynet til. sit förste -Forbrug, saasnart Bogen udkommer. Hvor ingen Forndbestilling foreligger, agter Forleggeren i Regelen kun at sende eet Expl. som Nyhed. 2) Friexemplarer skalle kun indrömmes, naar, det hertil fornödne Antal bestilles paa eengang; men Begaunstigelsen bör negtes, naar flere å Cond. Bestillinger önskes ndfyldt til een f. R. Bestilling med Friexemplarer, eller man ved Afregningen forlanger, at 10 Exemplarer. afsatte i Aarets Löb, skulle betragtes som tagne i fast Regning. Ligesaa er Sortimentshandleren ubereitiget til pra Grund af. at å Cond. Exemplarerne ere solgte, at gjöre en f. R. Bestilliag, for ved Hjelp at den at remittere de uden Friexemplarer modtagne Böger. Dog skal det ansees for at verse i sin Orden, ved et Verk. der udgives paa Subskription, at udfylde de efterhaauden indmeldte Exem larer til et större Antal, for derved at erholde riexemplerer, naar dette skeer, inden Subskriptionen er sluttet. 3) Exemplarer, der ere sendte i ny Regning, kunne selvfölgelig ikke remitteres i gammel Regning. Naor Salg af allerede indpakkede Remittender fiuder Sted, maa Saldoen for det foregaaande Aar foröges med Belöbket for det paa denne Maade Solgte. 4) Ret til Remittering bör haves for ethvert å Cond. forlangt Expl.. der ikke er tilbagekaldt. uden Hensyn til om Forleggeren i Melemtiden har udvivet et nyt Oplag. 5) Terminen Tilbagekaldelsen bör stilles saaledes, at den ik r kortere eud 1 Maaned; hvor Naturforhold legge Hindringer iveien för Forleggerens udtalte Önske, bör Humanitetshensyn naturligvis gjore sig gjeldende. Fragten maa beres af Sortimentshandleren. 6) Forpligtelse til at modtage ea Fortsettelse ophörer ; a) naar en Kunde döder. reiser bort eller bliver insolvent. inden et i Hefter udgivet Skrift er sinttet; dog skal Sortimeutshandleren viere forpligtet til at modtage hele Aargangen ai et Tidskrift elier et Verk, der er debiteret pr. complet forud; b) naar Forleggeren i beviisiig vesentlig Grad ikke opfylder de i Subskriptions indbydelsen lovede Forpligtelser. Detta förslag framkallade en mycketlång varig diskussion, i det såväl ur förläggaresom gortiments-bokhaudiare-synpunkt mänga anmärkningar gjordes -emot förslaget, isynnerhet emot dess audra punkt. Resultatet af förhandlingen blef också inga formliga resolutioner, i hvilkas ställe skulle träda en hänvisning till redogörelsen för diskussionen i en blifvande utförligare berättelse om mötet. Derefter upptogas till behsniling de a? svenska bokförläggereförenirgen uppstälda frågorna t:r 6 och 7, 6. Borde ej genom lag bestämmas, att litterära originalarbeten och konstalster, utgifna i något af de skandinaviska länderna, ej genom eftertryck få allmängöras i något sf de andra? 7. Skulle något stadgande om öfversättningar rån det ena af de skandinaviska ländernas till det andra äfvenledes kunna anses önskligt? Härdm uppstod en mycket vidlyftig diskussion... Norrmanven assessor Backte belyste frågans närvarande ståndpunkt och redo: gjorde för hvsd som i senare tider i Danmark och Norze blifvit i lagstiftningsväg gjordt med afseende på den litterära exanderätten. Han förordade att mötet i denna sak skalla anslata sig till det nttalande, som skett sf det i Augusti månad förlidet är i Kjöbentbava bbiina första juristmötet. Professor Ar. motiver frågornas fr. ställande gLarnes och förorda e utning til jarist). mötets resolutioner. He Abr. Bohiin uutalade sig med stor rp2 emot öfversättningar från dansk norsk slags arbeten, i synne öfversättni vore och borde f som k borde fö ligt madver 8 medgi kas, Dok 1 svenska af vissa kivs i iler sragneliga. och om möj: Sohlman uppiva ärog en historik öfver hvad som i d och med densamma i nära beröring s frågor blifvit i lagstiftningsväg gjordt eller försökt i Sverige sedan 1844 och redogjorde för sakens närvarande ståndpunkt och ut sigter. Hr Jvlia anförde några talande exempel på huru en förfartare kan bli piundrad till följd af bristande bestämmelser om litterär eganderätt. Hrr Isidor och Albert Bonnier försvarade öfversäitningar från danska och norska såsom nyttiga för författarne, hvilkas arbeten derigenom blefve bekanta, men gendrefvos af hrr Backhe, Arrheniu3, Bohlin och Sohlman, hvitken skil drade, huru de vanliga öfversättningarne till svenska från datsk-norska äro beskaffade, nemiigen aildeles oförsvarligt usla och vanställande originalen. Slatligen antogs enhälligt följande reso:lationer: 1. Att det rättsskydd, som inom hvart af de nordiska rikena är medgifvet för infödda förfatiares skrifter och konstverk, bör genom lagstiftning utvigdas till ant gälla bfven skrifter och konstverk, till hvilka undersäter i de två andra rikera hafva den litterära och konstnärliga eganderätten; 2. att i hvartdera af länderns lemnas författarne. ett lämpligt tidsbegränsadt skydd mot öfversättnisg at deras skrifter; och 3. att vid den förestöende reforzen af den svenska och norska lagstiftningen om den litterära och konstnärliga exauderätten man bör ba för ögat att åvägabringa den största möjliga öfverensstämmelse emellan dem inbördes och med dan danska. Dagens förhandlingar slutade kl. hait 2, just då drottningen, eskorterad af en liten trupp borgargarde till häst i lysande uvi former, något likzanda svenska hästgardets gamla, gjorde sitt högtidliga intåg från jernvägsstationen Carl Johans gade uppför till slottet, under hvilken väg hon af de ofautliga menniskomassorra helsades med lifliga hurrarop. Efter ä frimnrarelogen intagen middag vid gemensam table hhöts anträddes kl. 4 dena beramade utfärden ä eu från föstnings bryggan utgående, med flaggor rikt smyckadt ängfariyg. Efler baifannan timmes färd landade man ä Askerlandet och vaodrade ä skogsoch bergstigar upp till gården Bieken, der man har den herrligaste utsigt öfver Kiistiania-fjordens öar och de omgifvande bergen. Här var en präktig 3exa anordsad, efter hvilken en mängd skältal höllos. Hemfärden anträddes först bortåt midsattsuid och först pysg, kl. ,22 på morzonen, ha deltagarne i firden äterkommit till Kristiania. I dag kl. 8 på morgonen skallj färd ske till Droitningbergat pt Lada zaardsöen. der kaffofrakos: är arsa Kl. 12 hälles äter allmänt sammanträde i niversiteteta festsal, dö mötets förbandli sar afslutas, hvarefter kl. 5 e. m. fostmid vad. S lag eger rum i frimurarelogen.