Bret från Amerika. XXVI Svensk-norska konsulatet i San Francisco. San Francisco 1873. Bland de åtgärder, som hemfalla unde statsministerns för utrikes ärendena afgö rande, är utnämnandet af våra utomland varande kousuler icke den minst vigtiga jag skulle till och med vilja påstå, att dy lika utvämningar stundom äro af ofantlig mycket större betydelse än utfärdandet a kreditivbref till ministrar i länder, mer hvilka vi stå i ringa kommersiel och i nä stan ärvu mindre politisk förbindelse. Dett: gäller i geynnerhet vär det är fråga om at tillsätta konsulatsplatser, der de skandina viska intressena i en eller annan riktning redan äro af någon betydenhet samt viss tecken att än mera vilja utvidga sig. Der tiden är dock icke läsgt borta, och Gud vet om den icke ännu till någon del existe rar, gå nepotismen och traditionen spelade ganeka väsentliga roller vid konsulsutnäm ningarna, i synnerhet då det gälde konsu later, som försäkrade om någon större in komst, vare sig i form af fast inkomst el ler i form af sportler: och flere gänger och flerestädes utomlands har jag dela sjelf sett. dels äfven låtit mig berättas, med hvilken nonchalance dylika sinecuriater behandlade je intressen, som det ålåg dem att bevaka. Ty det kan visserligen icke vara nog, att jen vårt lands konsul, kan må nu vara infödd eller icke, har det svenska riksvapnet öfver sin dörr, eller vid för honom vigtiga tillfällen, gifna middagar eller något dylikt, låter de svenska färgerna breda ut sig för visden, sig sjelf till ögonfägnad och kanske några andra till afund, dermed gör han de förenade rikena platt ingen nytta, utan hvad man har rätt att fordra af honom, det är, icke allenast att i kommersielt hänseende ektgifva på och delgifva det svenska utrikesdepartementet allt som kan vara eller kan blitva af vigt för utvecklingen af vår handel och sjöfart, utan äfven att åt det skandinaviska elementet på platsen egna den omsorg, hvartill ofta omständigheter af ganska stor vigt, äfven ur rent nationel synpunkt, som jag sedermera skall visa, kanona föranleda. Dermed vill jag dock ingalunda hafva sagt, att konsuln skall hafva skyldighet att taga vara på hvarje trashank elier odåga, som utan ändamål borttager hans tid eller oförsynt lägger an på hans börs, utan endast ait han med det inflytande, som hans ställning bör förskaffa honom, om han i öfrigt är en person som kan tillvinna. sig sådant, bjelper och vägleder den stundom i språk och nästan alltid i lagarne med alla deras smwyghål obevandrade, af dylik hjelp i behof varande svensken eller norrmannen. Han gör det i de flesta fall icke för intet. Jag vill visat icke säga att det är total brist på sådana konsuler, ty jag har specielt här i Amerika funnit flere, som egna mycken uppmärksamhet åt sin befattning, men jag vill dock gerna hålla på, att de äro ganska lätt räknade, liksom jag äfven gerna vill medgifva, att det icke alltid för utrikesministern är möjligt att träffa den rätta mannen, ehuru han vid besättandet af konsulatet i San Fran cisco synes hafva gjort ett mera än lyckligt val. Den förre innehafvaren af detta konsulat var en rik norrman vid namn Johnson, som, af hvad orsak kan vederbörande i Stock holm bäst upplysa om, vetat att förskaffa sig titeln af generalkonsul, Lika litet som han förmådde representera sitt generalkonsulatskap, lika litet förmådde han sköta sitt konenrlatskap som det borde skötas, och detta förvaltades derföre under de sista åren af dåvarande svensk norskev. konsula G. O Hara Taaffe. Med Johnsons fränfälle bortföll generalkonsulatstiteln — likasom den fasta lön som Johnsons företrädare haft äfven försvunnit, sedan Johnson, som ingalunda sökte posten för annat än att få en titel, afsagt big all fast ersättning — och konsulatet söktes nu, förutom af hr Taaffe, äfven af en härstädes vistande norrman, hvars qvalifikationer för en dylik plats dock; efter hvad ag hört berättas, lära hafva varit skäigen underhaltiga. Hr G. OHara Taafte, dansk till börden och desslikes davsk konsul här, blef utnämnd, och denna utnämning har allmänt bland skandinaverna i San Francisco emottagivs med stor tillfredsställelse och skall utan tvifvel blifva vårt land till en väsentlig fördel. Konsul Taaffe är en efter våra svenska förhållanden rik man och, sedt ur amerikansk eller kanske rättare californisk synpunkt, en förmögen man, som är på en god och aäker väg att blifva rik. Han sysselsätter på sitt kontor 11 personer och af denna arbetsstyrka kan man lätt sluta sig till att hans affärer äro af omfattande natur. De hufvudsakliga äro bankirrörelse, spanmålsoch assuransaffärer, hvarjemte han är en betydande delbetten äs! bone AA