gor. Klockan tolf är ailt färdigt för att lyfta ankar. En ypperlig plan, ellor huru, Vavasour? Vid Jupiter! du kommer att skrifva blixtrande poemer uppe på Snowdon. Men skall du ej behöfva rummen sjelf, Scotbush, invände Eisley. Min bästa vän, tänk inte alls på mig, Jag tar visst vägen tvärs öfver grefskapet för att helsa på en gammal vän och vara med om en utterjagt. Tänk inte alls på mig förr än ni äro framkomna; skicka då tillbaka yachten efter mig. Besättningen får lof att göra något gagn; här gå de bara och supa om dagarne. BSesk; inga invändningar; ty då jagar jag ut er allesammans i mörkret; ha, ha, hal Och den lilla, hederliga lorden skrattade så hjertligt, att Elsley icke kunde låta bli att tycka om honom. Han fann att han skulle handla både illaemot sin familj och emot sin egen fördel, såvida han icke antog förslaget, och gick således för att göra sina anordningar. Scotbush deremot följde Campbell ut i förstugan och tog i hast på si kavajen, för ttt genast begifva sig ut pi fartyget. Du vill ju vara så hederlig och taga vård om dem, sade mylord, under det de tände sina cigarrer vid dörren. Denne Vavasour är mera opraktisk än en åtta dagars gåsunge, tant pis för min stackars syster. Jag reser inte med. Du reser inte? Nej, bestämdt; derför stå äfven mina rum till deras tjenst. Det vore mycket bättre om du sjelf eskorterade dem, Det blef en stor lättnad för Vavasour som visst inte förstår sig på att kommendera en fartygss besättning, och då fick du fiska, som du ämnat.s (Forts.)