gon ersättning för m, om till följd alje enna händelse lida rörlust :; men önskligt ore i alla händelser, att kanalverkets styelse gör sig noga reda för hvem eller vilka som vållat det i förevarande fall beAngna misstag af allvarsam art, samt liser att sådana, om möjligt, icke vidare å förekomma. I L I franska nationalförsamlingens möte den dennes väckte förre justitieministern )ufaure motion om att de förslag angående n ny vallag och statsmakternas organisajon, som blifvit förberedda af den förra reeringen, skulle ställas på dagordningen i yråerna. Dufaure påminde kammaren om ess förra åtaganden och om beslutet af den 4 sistl. Maj, som ställde dessa lagförslag på agordningen. Dufaure åberopade ocksä det tälle i marskalk Mac Mahons budskap, som örklarar att regeringen skulle granska och ttrycka sin åsigt om de nämnda lagförslaen, dä rätta tiden vore inne. Dufaure förlarade att under en månads tid ingenting lifvit åtgjordt i denna sak. Lagförslagen unde icke få falla i glömska. Han vänade sig motstånd af yttersta Vensterh, som örnekade församlingens konstituerande makt, 1en församlingen hade deremot alltid påtått, att denna makt tillhörde henne. Duaure uppträdde derefter mot den möjliga nvändringen, att sessionen vore nu för längt ramåtskriden för att man skulle kuzna föetaga till behandling de konstitutionella agförslagen. Församlingen bar ännu icke estämt dagen för sin ajournering och skulle roligen komma att sitta under ännu en måad, och om en komite tillsattes nästa tisag, skulle den kunna uträtta åtskilligt eh utse en rapportör, hvilken skulle kunna ramlägga sin rapport, då församlingen efer ferierna åter sammanträdde. Det vore rigtigt att förbereda lagar, som kunde gifva amhället en fast grundval och gifva regeingen en garanti för dess stabilitet. Duaures anförande framkallade upprepade proester från högern och bifallsrop från venstra centern och den moderata venstern. Deputeraden Leurent af högra centern påstod att Dufaures förslag vore af natur att skada vigtiga nationella intressen. Majoritejen af folket sysselsatte sig mer med arbets än med politik. Handelsverlden fordrade finansiel säkerhet, för hvilkens åstadkommande 1ationalförsamlingen snart skulle vidtaga itgärder, Radikalernes framgängar vid var jen hade bragt oreda i handelsaffärerna och sjorda beställningar hade blifvit kontramanlerade. Handeln vore dock nu stadd i framåt: skridande och man hyste mer förtroende förj framtiden. Landet finge ieke ånyo oroas. Rop af nej från veastern.) Regeringsombytet hade gjort ett djupt intryck och de deputerade skulle under ferierna få tillfälle att rådgöra med sina valmän angående hvilka konstitutionella åtgärder, som borde vidtagas, Han föreslog deriör, som ett amendenent, att månaden efter det församlingen ånyo sammanträdt skulle en komite tillsättas för att undersöka de konstitutionella lagförslagen. Gambetta uppträdde derefter i tribunen och höll ett tal, i hvilket han yttrade: Dafaure hade rätt att vänta att invändningar skulle göras från yttersta venstern mot det förfaringssätt hvilket han föreslår. Viskola protestera hvarje gång församlingen söker taga ihop med tillverkandet at något slags konstitution; vi skola protestera i namn af de principer vi representera, i namn af den 4 September, i kraft af hvilket datum I nu sitten på dessa bänkar (Larmande protester från högern). Vi skola aldrig svika det uppdrag vi fått af våra valmän, våra suveräner. Den allmänna rösträtten har klart uttryckt sin vilja. Partiställningen gör en upplösningnödvändig — en åtgärd som blir oundgänglig så snart territoriet blifvit befriadt. Händelserna af den 24 Maj förändrade ingenting vare sig inom eller utom församlingen. Vänten I på en händelse, hvilken kan leda Frankrike till en framtid, som I icke vågen nämna vid namn? Rege ringen, hvilken bildades genom en koalition af tre partier, måste förklara hvad den önskar konservera och hvad den ämnar förkasta af det arf, som hon fått af den förra regeringen. Hvilka förändringar ämnar hon åstadkomma? Tio platser äro nu ledigai na: tionalförsamlingen. Må regeringen rådfråga valmännen. Gambetta talade derefter om de svaga grunderna för församlingens till varo.. Majoriteten protesterade mot detta uttryck och presidenten Buffet ogillade de uttryck, Gambetta begagnat, och förklarade att församlingen vore på det mest lagliga sätt konstituerad. Under fortsättningen af sitt tal begärde Gambetta åter församlingens upplösning och sade: Då Frankrikes jord blifvit befriad, skolen I kunna låta landet afgöra mellan de tre eller fyra partier, i hvilka vi äro delade, men hvad oss beträffar, vilja vi hvarken närmare eller fjermare deltaga i skapandet af en konstitution, utan att känna för hvem eller för hvilken regering det sker (Bifallsrop från venstern.) Gambetta framsade sitt tal med ett utomordent:ligt lif och energi. Derefter uppträdde utrikesministern hertigen af Broglie i tribunen och yttrade: Jag ämnar icke besvara det tal I nyss hafven hört, Tvisten mellan församlingen och den senaste talaren hör icke till frågan. Denna tvist började innan denna församling blef till, ty hr Gambetta sökte hindra vårt summankaliande. Men föreamlingen, som icke väntade på hans tillåtelse för att födas, begär icke heller af honom tillstånd att lefva. De konstitutionella lagarne ha blifvit framstälda för eder i kraft af ett dekret af denna församling. Den nya regeringen önskar icke undvika diskussion. Hon har lofvat att yttra sin tanke om denna sak, och hon skall göra det, när I utsatt en tid derför, Men vi finna i hr Leurents framstälning en riktig uppfattning af förhållandena. Vi tro, att diskussionen af dessa lagar utan fara kan uppskjutas till den tidpunkt, som bestämts genom hans förslag till dagordning. Hvad de farhågor angår, hvilka uttalats med hänsyn till den sociala ordningens upprätthållande, vill jag biott säga, att så länge I egnen oss edert förtroende; kunna vi — utan att nedtyngas af henne — bära bördan af statsärendena och ansvarigheten för deras ledning., — Hr L6eon Say höll ett tal, i hvilket han förklarade, att affärsmännen önska ett slut på den nuvarande ovissheten; och han yrkade derföre organiserandet af den konservativa republiken. Han motsatte : —— — —X— ! RR em a tt BR RN BT or RR OO O FÅ I DI KT rf VR