qvällsvard i fred och lugn. Och inte ens det var nog för er; nu skulle ni också gå till mylord med edra... Håll!, inföll Tom, Drif inte upp två villbråd på en gång. Låt oss ännu en gång höra hvad ni har att säga om miss Harvey ! Miss Harvey? Ja, det bör väl ni sjelf veta bättre än jag. Låt höra hvad ni vet. Jag vet att alltsedan Trebooze öfverraskade er och henne tillsammans... Håll! sade Tom! det är en lögn! Så säger hvar och en. Då ljuger hvar och en, det är säkert. Ni må gerna berätta dem att det säger jag; och tag er sjelf till vara för att ej upprepa sådana osanningar. Nå, hvad mera ?s Jo, på ett eller annat vis tänker jag ändå att ni hade kommit till tals med henne, stackare. Och följden är att hon alltsedan har sprungit omkrivg i köpingen och predikat om ventilation och renlighet och ko: lera, att den är Försynens straffdom öfver oss för vår osnygghet och oordentlighet, till dess hon skrämt qvinnorna så, att mången gammal, förståndig man hnödgats förbjuda henne att sätta sin fot inom hans dörrar. Men allt detta känner ni nog lika bra som jag. Jag har inte hört ett ord deraf förut, men sedan jag nu hört det, vill jag låta er veta min tanke derom. Att hon är en högsinnad, förståndig flicka; att ni allesammans äro ett parti narrar, som inte äro henne värda; att den största narren är ni, mr Tardrew, och att då koleran kommer, vore det inte mer än välförtjent om ni blef dena första som bon sopade bort, Se så, sir; nu bar ni sagt mig ärligt hvad ni tänker, och så har äfven jag gjort. Något vidare har jag ej att säga. God morgon, gir. (Forts)