Willis, huru pi kunnat få hennes porträtt? Hon ville ej höra talas om att porträtteras och derför fann jag det äfven så svårt att framställa vår anhbällan. Claude berättade huru det tillgått och Jan skrattade godt, medan Willis sade: Vet ni, sir, att jag känner mig glad öfver hvad ni nu sagt oss. Inte ligger det någon synd uti att låta taga sitt porträtt, men jag skulle inte velat att min flicka frångått sitt beslut, sedan det en gång väl blifvit fattadt. Deputationen återvände derpå högst belåten med utgången af sitt ärende, sedan Willis bedt Claude och Beer att förtiga sa ken för Grace. Det föll sig så, att Claude, som ej såg något skäl för att göra en hemlighet häraf för Frank Headley, meddelade honom hela tilldragelsen som ett bevis på hans församlingsbors ridderliga sinnelag. Frank log, men sade icke mycket härom; hans mening angående Grace var redan mycket förändrad. En händelse, som egde rum några dagar senare, inverkade ännu starkare på honom i detta fall. Lord Scotbush hade, som han hotade, gått omkring i köpingen uti alla riktningar och tillhållit folket att införa en bättre ord: ning i sina hem, Alla lofvade att uppfylla mylords begäran, men ingenting blef gjordt. De visste ganska väl, att han icke kunde tvinga dem till något och nu var i allafall tiden så långt framskriden, att knappast någontiog kunde göras. Den förfärliga hettan fortfor; ej em vindfläkt kunde kärnas; len sken med en hemsk kopparglans från a himmel utan en molvfläck och sjön lig som en spegel. Thurnall tittade uppät med bister min och förvånade sjömännen med sådana yttranden som: