—— 6 0 0 — — nn rar. fall slut den första September, och äfven om så inte vore, är min helsa nu tillräckligt återställd för attljag kan marschera uppframför en kanonmynning. rr mon Saint Pere, hvad är detta för 2 Det är ett tal, som anstår en gammal soldat, hvilken så länge har varit fästad vid sitt yrke, att han erfar ett underligt nöje leraf. Af att döda menniskor? Nej, af. hoppet att... Men jag vill inte onödigtvis breda ett sorgflor öfver er unga, friska själ. Tids nog komma sorgerna utan min hjelp ! Hvad menar ni? Jo, att ni och tusentals andra varelser. lika fina och ömtåliga, om också ej lika vackra som ni, innan kort skola få pröfva le verkliga lidanden, som den arma menskligheten är underkastad, och detta på ett sätt. som ni aldrig har drömt er Han mumlade halfhögt, liksom för sig sjelf dessa profetens ord: Du tänkar, jag är en drottning evinnerligen; du hafver det ännw icko fattat i ditt hjerta, men båda dessa stycken skola dig hastigt öfvergå på en dag, att du enka obh barnlös blifva skall. — Dock icke i deras fulla mått. Under ytan finnas ädla elementer, hvilka re. nade skola framgå ur elden, Ock hjeltar och hjeltinnor skola såsom i gamla tider uppstå ibland osg, ärliga och allvarliga, redo att gripa verket an och att ännu en gång kalla tingen vid deras rätts namn, Och då skall äfven prinsessan Nyckfull blifva hvad Gud har ämnat kenne till! Valencia kände sig fattad-af bäfvan och oro, ty Campbells röst var lika djupt allvarlig som de ord han yttrat. Ni tror då att olyckor — att förluster skola inträffa? sade hon slutligen. Hvad vet jag? Att vi äro hvad vialltia varit, derpå tviflar jag inte. Scotbush skall strida med lika gladt mod som jag. Merj många felsteg, mångas synder få vi umgälla, Det skulle måbluda vara lika orätt som