Article Image
tade, i talarens tanka, mer än lofligt, Det fur nes nemligen icke många statens embetsmär som egna hela sin tid åt statens tjenst för de lön de af staten åtnjuta, under det polismästare befattningen tager sin man helt och hållet i ar språk och det ingalunda kunde vara önskvärd att han skaffade sig biförtjenster. Man bord icke heller ockra på den omständigheten, at latsen vore af beskaffenhet att dess innehafvar unde göra sig bemärkt, och aflöna honom otill räckligt under förutsättning att han framdele får tillfalle att bereda sig ersättning på anna håll. — Hvad polisdomarebefattningen anginge så berodde af det sätt, hvarpå den skötes, hu ruvida många remisser till rådstufvurätten skol: förekommas eller ej. Talaren var för öfrigt öf vertygad, att huru lättskött hr Carln än för menat befattningen vara, skulle dock icke nå gon af de embetsmän, med hvilka hr Carlen sam manställt polisdomaren, vilja byta befattning me honom ens för 6 månader. Hr Bolinder förordade äfven de högre löne beloppen både för polismästaren och polisdoma ren. Man skred härefter till besluts fattande dervid med 34 röster mot 32 polismästarens lön bestämdes till 7000 rdr; med 42 röste: mot 24 polisdomarens till 5500 rdr och, utar votering, polisintendentens till 4500 rdr. — Beredningsutskottets förslag, i hvad detan gick den öfriga polispersonalen, bifölls utar votering. . Någon stunds öfverläggning uppstod äf ven derom, hrruvida aflöningen för drätsel nämndens sekreterare sknlle höjas till 350( rdr, såsom nämnden in pleno föreslagit, el ler till endast 3000 rår enligt 1:a afdelnin gens förslag. Flere af nämndens ledamöte: uppträdde och vitsordade såväl göromålens högst betydliga tillväxt, som ock vigter deraf att nämnden hade till sitt biträde e1 fullt skicklig person, under det åter hr Sam zelius ansåg att man borde stanna vid 300( rdr, dervid bland annat anmärkande, att de nu talades om att tjensien vore så ansträn gande, något som dock vore ett grannlags: ämne, då i betraktande tages att innehafva ren vore rådman, och att, då fråga är on löneförhöjning för rädmännen, man jemvä får höra att deras tjenster äro mycket an strängande. Häremot invändegs från den andra sidan att om en person egde en så ovanlig arbets förrmäga, att han kan tillfredsställande sköt: två ansträngande tjenster, så bör han oci derför erhålla förtjent godtgörelse. Den högre siffran blef af fullmäktige be viljad. Hvad beredniugsutskottet för öfrigt före slagit beträffande staterna för första afdel ningen bifölls, med undantag af att tvenn förslag bordlades till den 1 Oktober, nem ligen frågan om byggnadskontorets ombild ning och stadsingeniörernas ställning til kommunalförvaltningen äfvensom förslaget om anvisande af medel till ordnande a Stadsgårdshamnens främre del, i hufvudsak lig öfverensstämmelse med en af arbetsche fen för statens vattenbyggnader uppgjord plan. Likaledes godkändes beredningsutskottets utlätanden angående utgiftsoch inkomst staterna för drätselnämndens andra och tredje afdelningar äfvensom för sundhetsnämnden, Vidare godkände stadsfullmäktige hvad beredningsutskottet föreslagit angående han delsoch sjöfartsnämndens stat, med undan tag af att afgörandet om det i fröga satta anslaget för ombyggaude af beklädnadsmuren utmed Strömgatan från Norrbro till Rosenbad på grund af förut fattadt beslut uppsköts, samt beslöto likaledes i enlighet med utskottets hemställan, att för fyllande af kommunalbehofven under år 1874 skulle af kommunens samtlige skattskyldige uttaxeras: dels en personlig fattigvårdsafgift af 75 öre utaf hvarje mantalsskrifven person, som fylt 18 år; dels ock under benämningen kommunalskatf 3 riksdaler å hvarje riksdaler af de skattskyldiges bvillning till staten enligt bevillningsstadgans andra artikel; att af förenämnda kommunalskatt skulle användas : 1 rår 80 öre för drätselnämndens, 50 öre för sundhetsnämndens och 70 öre för fattigvärdsnämndens behof.

27 juni 1873, sida 3

Thumbnail