äkta turkisk tillredning icke är befriadt från de malna kaffet, utan innehåller en stark dosis a den hos vår hedersamma hvardagsdryck såsom ett brott gällande bottensatsen, serveras i små skålar utan öron, hvilande på silfvertefatet likt ett ägg i en äggkopp. Genom fönster och dör rar ser man nästan endast egyptiska, turkiska och persiska byggnader, så att man utan svårig het kan hängtfvaj sig åt illusionen att befinna jg långt bort i Turkiet i stället för i Wiens rater. — Indiantiltet. Ett af de behagligaste par tierna på utställningsplatsen är den skog af hög stammiga bokar, som sträcker sig mellan kejsar. paviljongen å ena sidan och khedivens bygnads plats å den andra. Trots denna skogs icke obe tydliga vidd stå icke mer än två bygnaderi dess träds skugga; i midten, genom skogen alldeles afskildt från den brokiga. larmande omgifninger det steiriska skogsvärdshuset, och beläget vid skogskanten i en fördjupning i marken, icke långt från koncertpaviljongen ett högt kägelformigt tält, hvilket på tältdukens yttersida bär fasans fulla afbildingar af krigiska rödskinn till fots och till häst, med frnktansvärda spjut, rysligs skalper o. s. v. och derigenom kan igenkännas såsom indiantältet eller wigwam, hvilket af ut ställningspubliken ifrigt och nyfiket beskådas Denna wigvam åtskiljer sig, på den allvarlige sidan betraktadt, mycket väsentligt till sin skad: från de många andra bygnader, som ypperlig illustrera de olika folkstammarnes nationella bo stad och lefnadssätt. såsom de nationella bonde husen, kirgistältet, lappkåtan o. 8: v. Det bär den etnografiskt intressanta karakteren till torgs endast såsom skylt och uppenbårar sig bakon denna såsom ett simpelt utskänkningsställe och amerikanskt aonditori. Man får i skogen se der med hemska målningar utstyrda, sällsamt kon struerade tältstugan, fruktar nästan att bli skal perad, men finner derinne en vanlig buffett, borc och stolar, hvilka för öfrigt äfven upptaga plat sen utanför tältet, och framför allt — och de skall ju vara det egentliga lockbetet -8 till 1( svarta karlar, veritabla negrer, som till exoti ska priser servera den törstige vandraren sherry brandy, wisky, men framför allt isbitar i citron eller apelsinvatten, uppblandadt med bränvin hvilken sistnämnda förfriskning man sörplar sig genom ett vassrör: ! Fornforskning. Schliemanns griäfningar i Troja komma at beskrifvas i ett arbete, som redan ligger : forsen hos Brockhavs i Leipzig. Arbetet åt öljes af en atlas af ungefär 195 plancher i qvari med fotografier af mer än 3500 bland de intres santaste på djupet funna föremålen samt fer planer och utsigter. Schliemann började sina gräfningar, kanske de största och i alla händel ser de djupaste, som någonsin gjorts för arkeo. logiska ändamål, år 1870 och har fortsatt dem till innevarande månad. Han har löst sin upp gift och definitivt bestämt Trojas verkliga läge som varit så mycket omtvistadt. Hans samling af uppgräfda fornlemningar kommer att föras till Athen och föräras åt det grekiska folket.