Aftonbladet – 26 juni 1873, sida 3

metodistpredikanten, som vanligen innehade rummen, för det närvarande var bortrest. Skvida inte major Campbell besväras af sorlet nere i skolan? En skola! Hvar finns en bättre musik för en gammal ensam ungkarl än rösterna af barn? Innan aftonen hade således majoren intagit sin bostad ofvanpå mrs Harveys salubod. Tom skulle hellre sett att rummen varit belägna i något annat hus; han befarade att alltför ofta sammanträffa med Grace, då han sökte majoren; emellertid kunde saken icke hjelpas och han antog Campbells bjudnfbg att komma tillhonom redan samma qväll. Jag kan inte ännu bedja er äta miådag med mig, ty mitt lilla bushåll är ej rätt i ordning; men en kopp kaffe och en utmärkt god cigarr tror jag mig kunna bjuda på klockan sju, :i fall ni inser detta löna promenaden hit. Tom tackade och infann sig på utsatt tid. Han fann kaffet färdigt och cigarrerna i ordning, men majoren sjelf var i skjortärmarne, ifrigt sysselsatt med att uppacka och ordna glasburkar, nät, håfvar, mikroskop och annat vetenskapligt småplock, Tom erbjöd sin hjelp. Jag blygs för att draga nytta af er samma stund som ni blir min gäst. Det skall bli mig ett nöje blott att vidröra dessa saker, svarade Tom och började, redan vid första pjes som han handterade, att bryta emot tionde budet, ty allt var af yppersta beskaffenhet i sitt slag. Ni synes egna inte blott intresse, men äfven betydlig omkostnad åt vetenskapliga forskningar. (Forts.)