1jär det den styrelse i vår hufvudstad, som har sig aförtrodd vården om dess gator. et I Ofta nog får man se offentliggjorda påminle I nelser om välbehöfliga, ja nödvändiga gatu1 förbättringar, utan att vederbörande i sin t I maktfullkomlighet bry sig om attlyssna till dem, och detta kan så till vida vara rätt, som mänga af anmärkningarne utgå från sådane personer, som framför allt fästa sig vid att få rent framför egen dörr eller som stadens ekonomi ej tilläter att med ens tillfredsställa bebofvet af alla de förbättringar, som i skilda trakter af staden äro nödiga. Men det förekommer också påminnelser af principiel natur, och det är obenägenheten att lyssna till sådana, som på det högsta måste ogillas af hvar och en som är i imån om hufvudstadens väl och anseende. JOm vi nemligen vilja söka utleta hvilken I princip som ligger till grund för gatuför5 I bättringen i hufvudstaden, så kunna vi ej 4 I finna någon annan än den en hufyudstad 1 föga värdiga att med utöfvandet af en emållaktig kälkborgerlig rättvisa här och der i Jolika territorier omlägga en bit gata för att — som man gör med småbarnen — tysta mun på de skrikande. Nu kan visserligen tlåberopas för det närvarande styrelsebeslut 1 laf äldre data angående hufvudstadens gatu-lläggning, men äfven i fråga om sådane plaIneringar för längre tid anse vi vederbörande följa en oriktig princip, då förändringar kunna inträffa, som gifva anledning att frångå -llångt förut fattade: beslut. Man skall såleIdes nu vara beroende af en förordning af -11870 rörande hvilka gator som skola omI läggas! Detta anse vi orimligt. Vi kunna rlej heller upptänka något skäl hvarför ej år-lligen skulle kunna bestämmas om de gatuI förbättringar, som för närmaste tiden äro -I mest påkallade, och dessutom lärer väl ej il vederbörandes anseende minskas, om man ? I med afseende på senare yppade behof frånI ginge äldre beslut — hvarpå vi ha ett prevljudikat i Nybroviksfrågan. Allt nog — i Istället för en principlös godtycklighet begära vi en rationel princip i vär gatuförI valtning, och denna princip är: att i första ;lrummet omsorg bör egnas kt förbättrandet Jaf de stora trafiklederna — hvaraf hela staIden har gagn — och detta på ett sätt att Tbäde de trafikerandes beqvämlighet, de saTnitära fordringarne och de resp. allmänna I platsernas prydlighet tillgodoses. Om härJvid någon större kostnad skulle erfordras, så får ej en hufvudstadsstyrelse småaktigt Jfästa sig dervid. Det är, som sagdt, cj Stockholm värdigt att för inbesparing af några tusental låta sina allmänna platser och stora farbanor ligga såsom åypölar och skamfläckar i åratal under xt vaktan på utförandet af en plan, som kräfver flera års uppskof för att full ständigt realiseras. Under tiden måsta 5t Jminstone provisionella förbättringar vidtagas, äfven om ökade utgifter deraf betingas, Vilja vi nu fästa oss vid tillämpningen af denna princip, så torde följande gatuförbättringar i första rummet vara att rekommendera till vederbörandes behjertande. En körbana som länge till allmän förvåning och förtrytelse varit i ett misserabelt skick, är den del af Arsenalsgatan, som genomskär Carl XTIT:s torg. Under det torget omgifvande gator blifvit omlagda med tuktad sten, har den ifrågavarande körbanan 8 BStoekholms förnämsta plats icke ansetts behöfva omläggas med sådan sten! Man må ej skylla på kloakarbetet derstädes; denna gata hade långt för detta bort hyfsas, och ingen gata skulle kunna i så fall förbättras, alldenstund vid nedläggning eller reparation af gasoch vattenrör stenläggningens upprifning är en nödvändig sak, och då gatorna efter dylika arbeten visa sig knnna återställas i samma skick som förut, kunna vi ej finna något hinder för att åtminstone efter kloakarbetets slut förliden sommar ifrågavarande gata kunnat beläggas med tuktad sten. Att brist på sådan ej fanns, det kunde man se, då du långt mindre ansenliga och dock längre Gamla Kungsholmsbrooch Smålandsgatorna kunde med tuktad sten omläggas. En annan förnämlig körbana, som långt för detta och synnerligen i sammanhang med Riddarhustorgets omläggning bort sättas i stånd, är vägen från Riddarholmshamnen till bron öfver jernvägen, och detta så mycket mer som den från denna sidan är en entre till hufvudstaden. Backen bör naturligtvis makadamiseras och för öfrigt körbanan läggas med tuktad sten. Ett annat arbete, som tidigt denna vår bort ske, är omläggningen af trottoiren mellan Norrbro och Skeppsbron, å hvilken en sättning inträffat, som är lika vanprydande som besvärande för de talrika vandrarne å denna trottoir. Innan ångbåtetrafiken för året började, hade det varit en nitisk och omtänksam styrelses pligt att verkställa denna reparation. Dem eländigaste af Stockholms mera trafikeraåe gator är dock Clara Strandgata, hvilken är sämre än någon bygata. Redan för 6 3 8 år sedan öppnades för trafiken den del af densamma, som här förenar Stora och Lilla Vattugatorna. Att stenlägga denna hade ej kräft stor kostnad — men i en framtid skulle denna gata i sin helhet omläggas, derför har den till denna dag fått ligga der som en osund dypöl eller dammande landsväg! Bådan är också nu gatans fortsättning till Nya Kungsholmsbrogatan — en skön entre för alla resande, som från Ceptralbangårder, pöra sitt inträde i Stock) sjmt! Och likväl är gar -t tans längd frå Stora Vattugatan till Tegelbacker en obetydlighet. Man skyller på alt cvättinrättningens hus varit till hinder för gatans iståndsättande. För dess stenläggande har ej funnits något hinder, och en verksam gundhetsnämnd anse vi ovilkorligen böra ha påyrkat detta. Dessutom då stadens materialgård midt emot Sandahlska huset afröjdes, kunde, äfven med upplåtande af plats för byggnadematerialier till posthusbyggnaden ä en del deraf, gatan planerats från Tegelbacken till Lilla Vattugatan i enlighet med uppgjordt förslag, då den behöfliga fyllningen mellan Tegelbacken och höjningen utanför Sandablska huset varit undangjord och hvarför vattenafloppet ej alls lagt något hinder. Då nu tvättinrättningen är under rifning, vore det sannerligen ej förmätet att hoppas eller begära, att redan i sommar, och med första möjliga, i fråga varande gata från Nya Kungsholmsbrogtan till Stora Vattugatan blir utvidgad och iståndsatt efter den uppgjorda planen. Sedan tvättinrättningen kommit bort kan en körbana lätt anordnas närmare jernvägen under gatans iståndsättande, och för detta ändamål bör då materialgården afrödjas, hvilken redan i våras borde varit öfverlsmnad till stadens disposition. Klagomålen öfver Klara Strandgatas närvarande skick äro för allmänna och berättigade för att icke förtjena uppmärksamhet och den skyndsammaste ändring af de öfverklagade förhållandena, Vi vilja för denna gång endast tijllägga en begäran att till allmänhetens beqvämlighet tvenne stensatta gångbanor inåtte anbringas, den ena från Röda bodarnes torg till ängsluparnes landningsplats och den anIra öfver Tegelbacken till gångbron utmed jernvägsbron ; ett par sådana äro väl behöf. liga och torde ej kosta särdeles mycket. Vi sluta nu denna uppsats med önskan att len måtte leda till afhjelpande af de brister vener tee