fentligt som enskildt och i Californien var meningen temligen allmänt den, att företaget skulle blifva vinstgifvande icke allenast för aktieegarne, atan äfven för staten i sin helhet. Denna allmänna mening rotfästade sig slutligen så, att det var omöjligt för pågon att uppställa sig såsom kandidat till ett ränte af någon mera betydenhet, derest han icke var känd såsom en anhängare och. befordrare af det jernvägsdelirinm, som anfäktade alla rättrogna Californiabors hjernor. Genom de trakter af landet, der banan skulle löpa, var äfven stämningen för densamma liflig och erbjudanden om pekuniär bjelp ingingo från alla håll. De,som i staten utsågos att representera densamma vid kongressen, visste således ganska väl i hvilken punkt de bäst skulle möta sina kommittenters önskningar, och hvar och en gjorde äfven allt hvad på honom ankom, men till en af dem, A. A. Sargent, står Californien måhända i större förbindelse än till någon annan. Ett annat namn bör också icke glömmas, ehuru han som bar det icke fick upplefva fullbordandet af det verk, som han i så väsentlig grad lagt grunden till, nemligen den nitiske och insigtsfulle ingeniör, som först väckte idÅn om banan och som verkställde de förberedande undersökningarne, Theodor D. Judah. I den då lilla byn Sacramento bodde tvenne minuthandlande, C. P. Huntington och M. Crocker, och det var i deras obetydliga handelsbod, som de sjelfva och några andra liktänkande diskuterade de jernvägsteorier, som deras gemensamma vän, Judah, delgifvit dem. De trodde sig snart finna att Judah hade rätt och sammansköto hvardera 50 dollars, för att dymedelst göra det möjligt att företaga de första förberedande undersökningarne, och med den lilla summa, som sölunda ficks tillsamman, begaf sig Judah påföljande sommar ut till Sierra-bergen, för att der söka utleta den bästa vägen genom bergpassen, äfvensom något så nära kunna uppgöra förslag till de blifvande kostnaderna. På hösten samma år återvände har och så förtroendeingifvande var hans då afgifna berättelse, att hans vänner ånyo subskriberade 1500 dollars, för att sätta honom i stånd till att göra ännu en resa. Denna företogs äfven nästföljande sommar och sedan derunder Judah än mera stärkts itron på företagets utförbarhet, afgick han till San Francisco, för att söka intressera: dervarande kapitalister. Dervidlag hade han emellertid uppgjort räkningen utan värden,l. ty öfverallt möttes han af ett bleklagdt nej på sina framställningar om pekuniärt understöd. Det är omöjligt, svarades det honom, att bygga en jernväg öfver Klipptergen, och mängenstädes lät man honom temligen oförbehällsamt förstå, att det hela en dast var ett djerft försök af en fattig ingeniör att söka göra sig några tusen dollars. Om nu skälet verkligen var att del: icke trodde på jernvägsplanens utförbarhet,: eller, hvad som är troligare, att de voro: rädda att en blifvande jernväg skulle skad-: ligt ingripa i det vinstgitfvande sjöfartsmonopol, som de vetat tillskansa sig, kan vara :! detsamma, resultatet blef emellertid det, att( I hela San Francisco fann Judah endastc tvenne personer, som voro villiga att bi-l lraga med någon mindre summa, och af lessa tvä var den ena — en gvinna. Dessa första svårigheter afskräckte likväl icke Judah och år 1862 se vi honom! oå väg till Washington med kartor och ! costnadsberäkningar öfver den projekterade ! vanan. Han träffade der tillsammans medl! Sargent, lika entusiastisk som han sjelf för öretaget, och det dröjde icke länge innan ! le hade utarbetat en motion till kongressen, som afeåg att skaffa koncession och statsunlerstöd för banan. Det var en het strid: iom nu tog sin början, i hvilken Sargent ndast hade ett fåtal på sin sida. Han genref emellertid slutligen, efter en debatt, som a illsammans varade öfver 2 veckor, och unlerstödd af Judah, som lemnade honom allal8 ödiga faktiska upplysningar, allt motstånd, vartill väl icke heller obetydligt bidrog ruktan för stämningen i de vestligaste staerna. Denna nästan oväntade framgång ramkallade ett oerhördt jubel öfverallt i valifornien. Grun bröts vid Sacramento och rbetet tog ofördröjligen sin början, Mer et återstod en annan strid att utkämpal ch den var icke den lättaste. Innan ä e kunde draga någon fördel af denlk jelp, som lofvats frän kongressens sida,l läg det dem nemligen att hafva fyratiol? vil af banan byggda och equiperade. Dessa k 0 mil, som hade att genomlöpa en bergig d ch svår mark, skulle fordra åtminstone t .000,000 dollars och frågan var att få ihop ) enna summa. Penningmarknaden var stram k hvilket den vanligen är, då man behöf-å er taga den i anspråk — och räntan ilY alifornien var då 2 proc, i månaden. De, om ursprungligen gifvit impuls till före-D aget, bidrogo med hela sin förmögenhet,t taden San Francisco utgaf obligationer och k vän landet ingick äfven materiel hjelp,8 en hvad sålunda kunde fås tillsammanss ar en smäsak mot hvad som erfordrades.2 . P. Huntington, nu vice president i boget, begaf sig derföre till Newyork i för-I oppning att kunna intressera dervarandes apitalister, men möttes der af samma svar 1! om Judah erhållit af kapitalisterna i San li rancisco. Slutligen lyckades han träffa tt venne unga bankirer, Fisk Hatch, hvilka ;rnämligast köpte och sålde regeringssä-d erheter. Dessa unga, energiska män tve-vV ade icke att gå in i företaget och förbundo g att hålla en kredit öppen för bolaget ) HH en somma från 5 till 20 millioner dol-1g rs pr br. I Newyork spädde man de unga 5! ybörjarnes undergång, men utgängen blefli igot helt annat och. allt efter som jern-E igens byggande fortskred blefvo kompar5?: iets utgifna obligationer allt mera bes jit ga, stego hastigt, och i stället för den f pådda ruinen skapade sig de unga bankir: na en stor rikedom. Af nedanstående tr amgår huru arbetet avancerade; tö Åren 1863, 4 och 5 byggdes 60 mil, — fia 2 Året 1866., 30 m 2. 1867 a 46 b 1868 868 m vv 191 . bi Detta utgör tillsaramans väglängden mel-D n Sacramento, der banbyggnaden började, I r: ch Promontory, hn Det var här på denna senate plats som V n 10 Maj 1869 ett stort antal framstå !y ide personer möttes för att närvara dåhi n sista jernvägsskenan, sammanbindande så nion Pacific och Central Pacific, skulle u dläggas. Arbetena åde begge jernvägarne ge de nemligen här mött hvarandra. Dersn ntes män från Maines tällklädda kullar, 3 än Massachusetts klippiga sträder, från jge lorida, från guldländerna vid Stilla haf-)oc ts kust, från Kina, Europa och Ameri-lå 8 vildmarker. Der var likaledes en man vVi ark afdelning al dem reguliera armen med 77 blanka bajonetterna blixtrande i solske-va t, afsedda att ingifva de nyfiket kring. te ifvande indianflockarna respekt, medan gt öfver denna rörliga tafla stolt flad-)at ade the glorious old stars and stri-K S, an emblem of unity, power and proerity.