Jarmstyrkan, sade Tom för sig sjelf, medan han, skyddande sig sjelf med venstra han. den, lät. den högra gäng på gång utdela stötar på FTrebooges urkedja, Rättvisan skall drabba dig på den epigastriska regionen, hvilken jag anser vara grunden till dina gemena strek. Efter blott få minuter slutade bataljen skamligt nog för den halfrusiga squiren. Tom stod öfver honom några ögonblick, der han satt i det långa gräset Pustande och våndande sig. Jag får lof att för vissa mig om att jag inte har slagit ihjäl honom. Åh, nej; han kommer att berga sig lika bra nu som förnt, hvilket inte vill säga särdeles mycket... Se så, sir! Gå hem vatkert nu och bed mra FI om litet rabarber och Inktsalt, Jag skall titta upp i morgon och se efter hur ni befinner er. Jag skall mörda er när jag kommer åt ! Som man står jag naturligtvis tilltjenst när ni så behagar, men som läkaresär jag förbunden att värda min patients helsa.. Tom;-bockade-sigi höfligt och gick tillbaka samma väg som hon kommit för att söka fält på Grace, ; Han fann henne uppe vid arrendegården, ännu darrande men tacksam, Jag måste bedja att få föra miss Har vey hem, urace tvekade. Jag är säker på att mrs Tolehard går med oss; det vore i alla fall bra, i händelse ni åter skylle känna er på väg att svimma. Men arrendatorskan ville icke, af omsorg för det passande, göra sällskap, Alltsålade Tom Graces arm inom sin. Hon försökte att draga den tillbaka. Nej, ni behöfver min arm för att stöda er på; ni vet ej sjelf ännu hvad ni har utstått; jag är mest rädd för att pi skalllida