går det i ministerens program, att verka r förbättrandet af de arbetande klassernas ällning, isynnerhet genom att befordra inttandet af blandade kommissioner af artsgifvare och arbetare, hvilka kunna föreå medel, egnade att förekomma arbetsinällelser, och reglera vilkoren förtbarns arste. Man bör skyndsamt skrida till upp;randet af en konstitution och så fort som öjligt bestämma de särskilda förbundsstarnes gränser. Ministerens förklaring, hviln helsades med höga bifallsyttringar, slur sålunda: Vi måste bevisa, att vi icke 0 en fara för Earopa och för oss sjelfve. i måste rädda republiken. Stor förskräcelse uppgifves från några håll råda bland förmögnare klasserna i anledning af en an, som det extrema partiet bland repu ikanerne (intransigentes) säges hysa, att föra en inkomstskatt i så starkt stigande rogression, att all inkomst, som öfverstier ett visst belopp, blifver illusorisk. Men n äfven en sådan plan verkligen skulle ara för handen, torde den svårligen kunna da till några praktiska följder, då intrangentes endast utgöra en minoritet inom konsituerande församlingen. Ehrru OCastelar icke längre är medlem af geringen, har han ingalunda dragit sig tillaka från det politiska lifvet. Han synes värtom ha afgått från sin post såsom utikesminister eadast för att så mycket mera deladt egna sig åtförfattningsarbetet inom en konstituerande församlingen. Journal officiel bekräftar, att kejsar Wilelm tillsändt marskalk Mac Mahon en egenändig skrifvelse med anledning af regeingsombytet, hvilken skall vara affattad i ycket välvilliga ordalag. Den genom naionalförsamlingens stormiga möte framkalde upphetsningen fortfar. De konservava tidningarna äro nöjda med den vid omöstningen uppnådda majoriteten af 74 röter, i synnerhet som en del af Casimir riers grupp röstat med högern. Patrie ch Moniteur begära en sträng undersökning red den prefekt, som genom sin indiskreion till Gambetta förrådt regeringens förroliga cirkulär. Den bonapartistiska tidingen I Ordre påstår, att anfallet mot reeringen icke utgätt från Gambetta, utan rän Thiers och Casimir Pörier, som försett tambetta med det ifrågavarande dokumen et. För att motarbeta vensterns inflytande å de arbetande klasserna och småborgarne kall det vara bonapartisternes plan att uppätta ett stort prisbilligt organ under titel La Democratie. Som hufvudredaktör nämes den bekante Clement Duvernois. De epublikauska tidningarna skola från Gam Jetta och andra vensterns chefer ha motagit en cirkulärskrifvelse, hvaruti de uppnanas till moderation cch försigtighet för tt icke gifva regeringen tillfälle att underrycka dem. Republique frangaise pästär, stt reaktionen redan är så verksam, att man vörjar förfölja de republikanska emblemen ch att embetemännen söka atplåna hvarje pår af statshvälfsingen i September 1870. fidningen fäster derjemte uppmärksamheten å, att Mac Mahon i sitt tal till statsrådets nedlemmar (hvilka han mottog den 11 d:s) msorgsfullt undvek ordet republik. Journal les Debats finner också i slutet af talet en etydelsefull hänsyftning på högerns hemiga planer. Marskalken yttrade nemligen det han omtalade de förändringar i etatsAdets organisation, hvilka varit en ouudriklig följd af de senaste händelserna: Hvad institutionsns varaktighet angår, skall kanske framtiden trygga och befästa den. Jag för min del skall icke försumma något, om kan bidraga dertill. Den nya franska regeringens aft jordt kleikala tendenser ha icke kunnat undgå att Italien väcka farhågor för möjliga förök till en inblandning från fransk sida i den strid mellan staten och kyrkan, som i detta and gedan Roms inkorporerande ständigt ortgått. Under dessa förhållanden har man ÅA senaste tiden trott sig förspörja ett närnarde mellan italienska och tyska regeringaria, och stsom vi förut omnämnt har konung Victor Emannels tillämnade resa till Wien och Berlin af ryktet stälts i feamband härmed. Den i Pesth utkomimande :idningen Lloyd vill ill och med veta, att ett förbund mellan Pyskland och Italien redan skall vara aflutet. Dennatidning yttrar nemligen: En rtterst vigtig och sedan lång tid väntad tilldragelse har ändiligen egt rum, och korresvondenser från Rom ha gifvit underrättelse lerom, -Alliansfördraget mellan tyska riket och Italien är afslutet, Sedan inom nationalförsamlingen i Versailles högern slutit sig starkt tillsamman och sedan man efter Thiers störtande sett tendensen att leda andet i en konservativ riktning framträda :llt tydligare, har itslienska regeringen, oroig öfver de franske legitimisternas klerikala tendenser, omedelbart öppnat underhandlinsar med Preussen för att gentemot vissa eventualiteter försäkra sig om öfverenstämnelse mellan Tyskland och Ttaliep. Tyska regeringen har med största beredvillighet sätt italienske ministern till mötes och en ilifällighet, som var en bland de lyckligaste för bäda läsderna har bidragit att påskynda afslutandet af underhandlingarne, vilka i synnerhet å Italiens sida förts med nycken ihärdighet. Man har i Berlin be slutit, att kronprinsen vid sin återkomst rån Wien skulle taga en omväg åt venster och passera Italien. Och i sjelfva verket ar så skett. Den tyske kejserlige prinsen har i Milano sammanträffat med kronprinsen Humbert, och de underrättelser som sävdts till Berlin och Rom öfverensstämma 1ti att säga, att ett formiigt fördrag blifvit sfslutet mellan tyska riket och Italien, och utt detta fördrag skall innehålla noggranna vestämmelser i fråg: om den hållning de da makterna skola iakttaga i händelse af vissa eventualiteter som intressera båda parerna. Tyska förbundsrådet började förli len fredag debatterna om det lagförslag ansående tillämpandet af kejsarrikets konstiution för Elsass-Lothringen, hvilket nyligen lifvit framstäldt af furst Bismarck. Detta agförslag, som innehåller nio artiklar, betämmer antalet deputerade, som skola re resentera nämnde riksland i tyska riksdaRR NE TS RA RE AA RTR