Aftonbladet – 13 juni 1873, sida 2

den nyvalde påfven egde rättighet att ut-in öfva den heliga stolens attributer. Dettajti förbehåll är af allvarlig betydelse och bety-l!m der ungefär detsamma som om tyska regelä ringen sade till konklaven: om er påfvelse misshagar oss, skola vi vägra att erkännalre honom och förbjuda honom att utöfva sina sj funktioner inom tyska kejsarriket. m Det af förbundsrådet för pröfningen aflje förslaget till presslag tillsatta utskottet har!h: den 9 dennes börjat diskutera detta förslag. !F Det hopp man hyste att utskottet skulle! B förkasta detta drakoniska förslag har be-lst kräftat sig. Det har undertryckt de mestlsg stötande bestämmelserna och i stället insattl!p punkter ur riksdagens förslag. Föröfrigts har regeringens förslag gjort ett så obehag-la ligt intryck, att till och med de tidningar,ei som mest hylla rikekanslerens politik, nul!G försöka att frånkänna honom författareska c pet tillldetsamma. Doat är ett preussiskt lag Ip förslag, säger Wesersche Zeitung; dethar!P icke blifvit framstäldt såsom ett förslag aflk tyska regeringen.De sydtyska tidningarna F kasta sig ifrigt öfver det olyckliga förslaget. Den sachsiska pressen framhåller, attlij den närvarande presslagstiftningen i Sachsen b redan sedan flere år helt och hållet öfvereas stämmer med riksdagens förslag. Från Mäinchen skrifves. att baierska regeringen ålagt sin representart i förbundsrådet ett a begära förslagets fullständiga ou bildning och förklara att Baiern aldrig skulle gifva sitt bifall till detsammaa i dess närvarande skick. ; Samrma ogillande förspörjes inom regerings kretsarne i Wirtemberg, Baden och Hessen. Paris, har den 6 dennes till presidenten Mac Mahon öfverlemnat sina nya kveditiv och franska regeringen står sålunda åter i regelbunden förbindelse med alla utländska ! makter. National Zeitung anmärker med anf ledning häraf: Det är tydligt, att Berlin kabicettet gjort de största svärigheter, och 1 när man betänker hvilken betydelse dej. kyrkopolitiska frågorna bafva i Tygekland, är . det lätt att förstå, att den nya franska rel geringens klerikala karakter har gifvit an-! ledning till allvarliga betraktelser i Berlin, så att man gick till väga med den störstal! försigtighet gent mot da nya förhållandena : i Frankrike. Oaktadt de officiösa tidnin-! garna i Berlin förut ha angripit Thiers vid! ätskilliga tillfällen, gaf dock hans fall an-! ledning till, att man, om icke erkände honom, dock afgaf den bekännelsen, att man hyste aktning för honom. TI kretsar, som stå det tyska hofvet och diplomatien nära, l! bar man länge talat om, att det tyska sändebadet vid deta tillfälle icke skulle befunnit sig ifnilöfv:rensstämmelse med furst Bismarck (grefve Arnim sympatiserade med ! den segrande högern och detta bekräftas nu i Inspirerade berliuska korrespondenser tilll:! atländska tidningar.) ; Det af förra franska regeringen framstälda förslaget till muvicipallag kommer med det första att behandlas af nationalförsamlingen. Det upplästes den 9 dennes förl! decentralisationsutskottet. Enligt dettal: förslag utöfvas rösträtt i kommunala angelägenheter af män som äro födde inom l, kommunen eiler varit bosatta inom densamma l. i tre år. Åldern för utöfvandet af rösträtt har ännu icke blifvit bestämd. Decentralisationsutskotiet säges ha ämnat föreslå såsom allmänt gällande regel, att mairerne skulle väljas af municipalråden, förstärktel. med ett lika stort antal af de högst beskat-; tade inom kommunen. Enligt det nu framlagda sörslaget deremot skola endast mairerne i kommuner, hvilkas folkmängd ej öf verstiger 100,000, utses på detta sätt. I stäutses af regeringen. I departementens och arrondissementens residensorter skola pre-l. fekterne och sousprefekterne å centralmaktens vägnar utöfva kontroll öfver de muni:. cipala myndigheterna, I de öfriga städerne skall prefekten alltid ha rättighet att vid mairens sida ställa en särskild representant för centralmakten: Inrikesministern Beul tog vid utskottssammanträdet ordet och yrkade, att frågan måtte skyndsamt bebandlas, på det regeringen måtte kunna defini-. tivt bestämma sig för, hvilken ställning hon till. densamma skal! intaga. Hon ville vid ett senare möte med utskottet särskildt diskutera frågan om mairernes tillsättande. Dea 6 dennes började engelska under: husets möten efter pingstferierba, och årets parlamenissaison inträdde derigenom i sin Isista och tredje period. Hvad som blifvit uträttadt under gessionens två första tredjedelar inskränker sig till obetydligheter, och . på lagstiftningens område skall fret 1873 i Enogland bli räknad till de ofruktbara åren. Förmodligen skola deframlagda förslagen om kommunalbeskattningen antagas före kam marens upplösning, men de äro icke at till-, räckligt genomgripande natur för att knava: räknas till en sessions vigtigare resultat. li De beteckna blott en öfvergångsperiod och skola bana väg för vigtigare och mer betydande reformer. För öfrigt stå ännu många 1 saker på dagordningen, som skola kommal: att framkalla skarpa debatter, hvarjamte oppositionen utan tvifvel skall söka begagnall sig af dem till att främja sina partiintressen. Parlamentets båda hufvudmän hafva!lc ännu icke tydligt yttrat sig om sin fram: tida politik. Disraeli har allt sedan påskjls som en försigtig general smugit sig omkrivg1 sina motståndare och då och då gjort ett li låtsadt anfall, men icke företagit någon af-1 görande attack. Han har svårt att finna l1 sin ståndpunkt på den politiska arenan, men g så mycket är visst, att hans parti måstel; underkasta sig en liberal ändringsprocess.!e Emellertid tyckas de radikala äfven å sinf sida styra mot ett liberalt farvatten. Johni Bright, som länge varit känd för sina re-; publikanska sympatier, har för icke länge sedan allvarligt uttalat sig om den bestå-ls ende statsformens utveckling på monarkisk f grund, och till och med en uyligen hållen1l republikansk kongress i Birmingham visade t sig långt mindre republikansk än man vän-1 tat. Som bekant finnes i Epgland ettstort parti, hvilket är i hög grad lifvadt för republikens upprättande i öriket. Det varli detta parti, som höll den nämnda kongressen i Birmingham, der åtskillige talare uppträdde, bland andra den bekante republika f nen Bradlaugh som pyligen besökt Spanien och der haft audiens hos Castelar. Kongressen i Birmingham yttrade sig för 1 Bradlanghs förslag om, att den blifvande republiken bör organiseras på samma sätt