gen af att roa sig, Valencia egde för mycken grannlagenhet. att fråga Lucia om sanna förhällandet och nöjde sig i stället med att uppmärksamt observera de olika parterna samt att under tiden roa sig — ty något tidsfördrif måste hon safva, — med att krossa den stackars landtprestens hjerta. Hon hade flera gånger sammanträffat med Frank, både ute och i skolorna, och genast blifvit frapperad af hans behagliga utseende, hans bildade väsende och det drag af me lankoli, som alltid väcker qvinnornas intresse. Hon hade äfven märkt att Elsley försökte undvika bonom och gissade ganska riktigt, att han ej önskade något störande intrång i deras angenäma tåtes å-tåte. Halft för att reta Elsley och halft för att bovisa sin rätt att tala med hvem hon behagade, bad hon Lucia bjuda Frank på te och bör: jade söka akolan, de timmar då han undervisade samt förmådde Elsley att bedja ho nom vara dem följaktig på derag promenader, detta så mycket hellrs, som hon hade fonnit att Elsley afbrutit sina förra promenader med Frank, alltsedan hon kom till Penalva. Lucia var icke alls emot den nya vändning, som förhållandena tagit. Det var en hugnad för henne att stundom hafva en fjerde person inne i rummet och derigenom tvinga Elsley och Valencia att sysselsätta sig med någon annan än hvarandra, och då hon såg sin syster efter hand öfverflytta sin bevågenhet från det gifta till det ogifta offret, skulle Lucia varit mera än en qvinna, om det ej hade fägnat henne. Hon började blott oroa sig öfver Frank och talade till slut med Valencia derom, hjerta dig i akt, att du inte krossar hans ijerta.s s Min Utg Lucia, du glömmer att han bes