arodet som representant för Paris) på grund ke upprepade upphetsandeartiklar mot regerinn: n. Det säges att allvarsamma repressiva åtfi irder komma att företagas mot den republidi nska pressen. Staden Lyon har lagt sittst cialistiska sinnelag i dagen genom att invi lja i municipalrådet nästan uteslutande ra-bi kaler (tretiofem af tretiosex). Detta utgör I ny protest mot den af nationalförsamlinn antagna kommunallagen. Valet af president för venstra centern ar blifvit uppskjutet till fredagen den 13 h innes. Casimir Pårier tvekar att mottaga 1 inna post. Den yttersta venstern har be-! ämt Brillier, deputerad för departementet åre till sin chef, Patrie för den 6 dennes iger, att inrikesministern Beulg, förvånad 5 tver olikheten i det språk prefekterne föra sina cirkulärer, har anbefallt, att hvarje ån dem utgånget cirkulär förut skall unerställas honom. MM DM Door Deputeradena Pressens, Waddington, A1l13 ed Audr och d Haussonvile, samtliga pro) stanter, .ramlade den 6 dennes på franska ationalförsamlingens bord ett lagförslag af lg sljarde lydelse: Möten, uteslutande bestäm. a för utöfvande af gudstjenst, befrias från 4 lla formaliteter, med undantag af föregå-;, node anmälan till vederbörande myndighet..s Vörande denna motion meddelar Sigcle föl-d ande närmare upplysningar: Lagförslaget!s wotiveras af följande: I en församling i deartementet Yonne, i Saint-Leger, har en orotestantisk prestman vid namn Fourneau ls lifvit föremål för lagliga åtgärder, emedan f an på flere ställen, särskildt i Vermanton, ållit offentliga sammankomster, i hvilka alats om religiösa saker. Den 12 Junilj kall pastor Fourneau säsom anklagad in tälla sig för domstolen i Auxerre. Manl; iberopar mot honom artiklarne 291 och 294 ; ve Code Napolgon och dekretet af den 2 Mars 1852. Det märkvärdigaste härvid är, att vastorn till ämne för sitt föredrag valt: Den religiösa pligten inom familjen — ett : imne, hvilket icke innebär något olagligt. och icke i ringaste mån kan störa den moraliska ordningen, till hvars försvarare den närvarande stridsregeringen upphäft sig. Mötena bivistades dock af vederbörande mynligheter, representerade af mairens adjointer och gendarmer. Då förhandlivgarna i franska nationalförsamlingen för närvarande icke förete något synnerligt intresse, sysselsätta sig tidnvingarne nästan uteslutande med marskalk Mac Mahons första officiella soir i hans embetsbostad och prins Napoleons besök i Paris. Om soiren i prefekturen i Versailles heter det i en korrespondens af den 6 dennes: Den första soirben i går ho: Mac Mahon var mycket talrikt besökt. Det regnade hela aftonen och på bangärden i Versailles var brist på vagoar, så att en stor del af de inbjudna till fots måste begifva sig till prefekturen, der omkring 3000 personer samlade sig. Bland de närvarande befanno sig hertigen af Aumale, prinsen af Joinville, hertigen af Nemours, hertigen af Alencon, grefven af Eu, ministrarne, presidenten Buffet, påflige nuntius och nästan alla öfriga medlemmar af diplomatiska kåren (tyska sändebudet grefve Arnim hade icke kommit), förre krigsministern Cissey, en mängd andra generaler samt åtskilliga deputerade af högra centern och högern. Afven en mängd framstående bonapartister hade infunnit sig. Damernas toiletter voro ytterst glänsande och kunde fullt mäta sig med hvad man på sin tid såg i Tuilerierna. Under det Thiers bebodde prefekturen infunno sig damerna i temligen enkla drägter, några för att följa fru Thiers exempel och andra derföre att de icke ville utveckla i ågon lyx under Thiers republik. Den unga presidentskan är — som hennes rika toilett utvisade — ingen fiende till lyx. Hela damverlden uppträdde derför som om kejsardömet redan var upprättadt. Mac Mahon mottog sina gäster på ett mycket förekom mande sätt och såg mycket glad ut. Mot elfvatiden lemnade största delen af de inbjudna prefekturen och kl. 12 var festen slutad. Mac Mahon skall högligen ha beklagat, att gästerna i det förfärliga vädret skulle återvända till Paris, och lät undfalla sig ett par ord om, att det vore bättre att statsöfverhufvudet bodde i Paris. Om den andra af dagens händelser, prins Napoleons ankomst till Paris, berättas i en korrespondens: Prinsen tog in i hotel Bri stol. I går mottog han ingen, men besökte sin syster i Saint Quatier vid Enghien. Prinsen var vid sin ankomst följd af en obekant, som jemte Maurice Richard förde honom till hotellet och derpå jemte den senare begaf sig bort. Den obekante var dock icke kejserlige prinsen, såsom man velat på: stå. Rouher och hang vänner sägas vara mycket misenöjde raed, att prins Napoleon kommit till Paris, enär de frukta, att han skall verka för sina egna planer. Rouher fick veta hans ankomst i Versailles, och det till på köpet af Gambetta,som erhållit nyheten af Ordinaire, hvilken farit med det bantäg. ihvilket prinsen befann sig. Kej-arinnan Eugnie blef genast underrättad om prinsens ankomst. Som det synes har man anmodat honom att förkorta sin vistelse i Versailles. Att kejsarinnan -i förra veckan har tillbragt två dagar i Paris betraktas af många som sär kert, men är dock icke troligt, Pall Mall Gazette meddelar -ett manifest frän henne med den anmärkningen, att det är tillstäldt bladet från god källa och med det första 2kall offentliggöras i Frankrike. Efter all sannolikhet är dock detta dokument falskt. Kejsarinnan tilltalar deruti fransmännen sålunda: Frangais, pensez äå Vorphelin! och till bonapartisterne säger hon: Han (Napo leon III) är död, och den tomhet han lemnat efter sig, kännes för hvar dag starkare... När detta ögonblick är inne -— ach det kan icke mera vara långt borta — då skall en uppfordran ställas till edra hjertan och edert förstånd, erinreu eder då, att Napoleonerne ha betäckt Frankrikes namn med ära ända till jordena yttersta gränser, och att min son, som ännu var för ung för att dela det ansvar, hvilket hvilade på hans faders skul åror, från honom endast ärft önskan att se Frankrike lyckligt, blomstrande och hedradt. de RR