Aftonbladet – 7 juni 1873, sida 3

IbBerättelse om Upsala studentkårs I byggnadskässäs uppkömst och tillväxt Under äldre tider handlades de ärenden som rörde studentkåren i dess helbet, dels af det så kallade kuratorskonventet, bestå ,lende af nationernas förste kuratorer, dels af de särskilda nationsföreningarna. År 1849 lerhöll kåren, hvilken omfattar alla studen Iter, den organisation, som med några mindre väsentliga förändringar sedan bibehållits. Enligt denna handläggas kårens gemensamma angelägenheter dels på allmän sammankomst, dels af kårens direktion, hvilken består af deputerade från nationsföreningarna med förste kuratorerne såsom sjelfskrifne. Sedan Skandinaviska sällskapet och Studentföreningen, hvilka båda voro af mera enskild natur, efter några års verksamhet upplöst sig och öfverlemnat sina tillhörigheter åt studentkåren, förbyrdes år 1852 i Stockholms nationshus en mindre lokal, be stående endast af tvenne rum, hvarest direktionen hade sina sammanträden samt kårens bibliotek, hvars grundstomme bildades af Skandinaviska sällskapets boksamling, förvarades. Samma lokal utgjorde tillika läserum för begagnande af kårens tidningar och tidskrifter äfvensom samlingsrum för en och annan vetenskaplig förening. Från känslan af dennalokals otillräcklig het Var deh önskan oskiljaktig, att kären en gång måtte erhålla en rymligare och sig mera värdig lokal: Länge dröjde det ej, innan första steget togs till denna önskans förverkligande. Den 25 Nov. 1852 firade studentkären på Carolina Redivivas sollennitets-sal med en sorgefest minnet af prins Gustaf, hvilken tvenne månader förut aflidit. Till denna fest, vid hvilken minnestalet hölls åf fil; dr Ålbert Wilhelm Staaff, då stidentkärens ordförande, nu kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm, hade af samma person utfärdats ett inbjud-. ningsprogram, hvilket inleddes med en öfversigt al de vigtigaste momenten af studentkårens utveckling under de senaste åren, och ur hvilket nägra ord må anföras: -Mycket, det mesta, fattas äpnu. VWVerket har hittills ej hunnit långt, tillgångarna äro små, boningen trång och fackföreningar, dessa väsestliga beständsdelar af ett akademiskt samfund, saknas ännu nästan helt och hället. Dennå sinning bör emellertid icke väcka en allt för nedslående känsla. Men visserligen bör hvarje stadent behjerta den, och för Upsala studentkär är otvifvelaktigt af vigt att ega till lösen och i sina medlemmars bjertan inskrifva det gyldene ordet: concordia res parve crescunt.— Den af mången närda önskan, att Upsala studentkår måtte, likasom Lunde, få sin egen föreningsbyggbad, samt den nyss vunna erfarenheten om Uarolina-öalens olämplighet såsom festlokal under den kallare årstiden skaffade sig luft vid en samma dag efter sorgfestens slut af öfrige officianter för minnestalaren gifven middag, i det att fil. dr Jacob Axel Josephson, då liksom nu Director Mäsices vid Upsala universitet, framstälde förslag om bildande af en byggnadsfond, till hvilket ändamål han äfven genast vid tillfället utskref en lista, hvarä de närvarande tecknade sina bidrag. Teckningen inbringade 77 rdr rmt, hvaraf förslagets upphofsman bidrog med 25. Dessa 25 rår rmt äro säledes grundplåten i Stu dentkårens byggnadskassa. Vid samma tillfälle föreslog direktör Josephson äfven, att studentkårens sångförening skulle gifva årliga konserter till förmån för byggnadskassan. Redan nästföljande vårtermin gafs en sådan i Upsala samt tvenne i Stockholm, hvarjemte samma vårtermin direktionen utfärdade subskriptionslistor inom de särskilda nationerna, såsom äfven alltsedan terminligen skett. Den ojemförligt rikaste inkomstkällan bar utgiorts af de 8. k. studentkonserterna, öfver hvilka följande tabell lemnar fullständig öfversigt, sä till vida, som de gifvits till förmån för byggnadskassan. Rörande denna tabell må följande anmär kas. U. betecknar Upsala, 8. Stockholm, G, Göteborg. Alla konserter i Upsala hafva gifvits ä Carolina-salen; n:r 2, 3 och 15 i Ladugärdslavås kyrka; pr 10—12 och 25 i Katrina kyrka; n:r 23 i skarpskytteföreningens exercishus. Förteckningen på öfverbetalningar är möjligen ofullständig. För några konserter skilja sig behållningarna nägot litet från beloppen i byggnadskassan, beroende detta derpå, att nägra derstädes särskildt införda omkostnader äfven som nägra interimsräntor bär fråndragits. Behäållningen vid v:r 20, hvilken improviserades, då Stockholm—Upsala-jernvägen invigdes af H. M:t konungen, utgjorde 1654 rd, som delades lika mellan byggnadskassan och An.igone-fonden. Den 1 Juni 1869, dagen efter doktorspromotionen, gafs på allmän begäran en andra konsert på eftermiddagen, hvarvid följdes förmiddagens program; af behällningen efter de båda konserterna erhöll byggnadskassan 1177 rdr samt Otto Lindblads enka 1000. At behållningen efter konserten i Göteborg den 14 Juni 1869 (gifven på genowmresa till studentmötet i Kristiania) användes omkring 900 rår till be stridande af åtskilliga resekostnader, hvar. efter byggnadskassans behållning uppgick till 2943 rdr. Från slutsumman 46,184 rdr böra afräknas 254 rdr, som utgifvits för en säpgläktare i Carolinasalen och åtskilliga konserttillbehör, samt icke påförts någon viss konsert, hvarefter behållna slutsumman : utgör 45,930 rår. FRpESomtenevpr ÅA 3 mja KA fd ad fr Jr fd Lo DOP rn vs VM CM MV vt TAB ARR n an or BS OR NBÖÄR ( FR Fu fu ff få På Fr GF Fö fö o-NBERToLSENNE OA ryd PEPPER pRERppabe BERERLELEERER Sännnaaddadarea I JULI IPL std 9 Be a gES El.2 xc 8 Ne TE ad lo La) TR EB KA SS I ERT : to bo odd Sle Bu o BEA 20 Hm BARNMAT NH s SAR HR Sjön I AFSESR 58 BE: LST S BERENOCR Sggnan 2 bod tb je ök fs Dr Pyw PP ROD Käds 3 RR SE S SÄRSDD BRP. PM PRRMMÄn 3 mm 3 HÖR FH ÖRE, EE DEER. p grege BESB B, TESIER za o ÅrRnen dd adddda a 2 earn Ma ING få botr Ls kk LS et LR fn Ag had Tag he Rs