Aftonbladet – 7 juni 1873, sida 2

Tyska riksdagen har i anledning af pingsten tagit sig ferier för en kort tid; men sessionen är långt ifrån afslutad, och ingen vet huru länge den skall draga ut på tiden. Ännu ha endast få mera omfattande lagar blifvit färdiga, och det är endast en vecka sedan finanslagen för nästa år förevar till första läsningen och den nya härlagen öfversändes till riksdagen; tulltaxan och presslagen äro ännu icke färdiga från förbundsrådet. Dock skola de alla, om möjligt, antagas under denna session, så mycket mera som riksdagen till nästa år skall omväljas. Som den preussiska landtdagens deputeradekammare skall omväljas till hösten, är man nästan tvungen att afsluta riksdagsarbetena under loppet af sommaren, för att medlem marne skola få tid att deltaga i valstriden, som efter all sannolikbet skall blitva mycket liflig, i synnerhet i de katolska distrik ten. Detta .var också ett väsentligt skäl till att påskynda lagstiftningsarbetena hos landtdagen, och regeringen lyckades erhålla herrehusets samtycke både till deaf underbuset senast antagna ändringarna i beskattningslagarne och till det stora jernvägslånet, oaktadt fursten af Putbus sökte motarbeta det och få behandlingen aflagförslaget härom uppskjuten. Endast ett lagförslag kunde icke genomdrifvas, nemligen förslaget om det officiella språket i provinser med blandad befolkning. Deputeradekammaren ville nemligen icke i likhet med herrehuset antaga det oförändradt, utan återförvisade det till ett utskott. Bland de af riksdagen definitivt antagna lagarne må nämnas: lagen om inrättandet af en riksinvalidfond på 187 millioner thaler och om bevillning af 72 millioner till utvidgning af det tyska fästningssystemet. Den sistnämnda — enligt hvilken i synnerhet Köln, Mainz och Ulm mot vester, Königs berg, Thorn och Posen mot öster samt Elbeoch Wesermynningarna mot norr skola blifva starkt befästade, under det en mängd mindre fästningar (Stettin, Minden, Erfurt, Cosel, Graudenz m. fl.) raseras — mötte icke något motstånd; men den förstnämnda blef väsentligen modifierad af riksdagen, i synnerhet i fräga om valet af de värdepap: per, i hvilka fondens medel skola nedläggas. Likaså antog riksdagen vigtiga modifikationer i lagen om de prestationer, som skola göras af medborgarne till militära ändamäl och i lagen om rättsförhållandena angående riksegendom, och i alla dessa frå gos gaf förbundsrådet efter. Myntlagen har af liknande orsak ännu icke blifvit färdig. Riksdagen antog nemligen vid andra läsningen en bestämmelse angående sedelfrågan, i det han faststälde, att alla nuvarande statssedlar skola indragas senast den 1 Januari 1875 och nya rikssedlar på minst 100 mark utgifvas i deras ställe. Denna bestämmelse bekämpades ifrigt af ministrarne Delbriäck och Camphausen så: som strängt taget icke hörande till en myntlag. Inom-riksdagen höll man fast vid densamma, Man kom slutligen öfverens om att uppskjuda myntlagens sista läsning, på det att sedelfrågan måtte kunna ordnas genom en särskild lag. Denna fråga skall bringas till afgörande redan under denna session, och man väntar att förbundsrådet skall gifva efter äfven i fråga om myntlagen och gå in på preglandet af två-markstycket, som mycket ifrigt fasthålles af alla sydtyskar, emedan det är egnadt att i hög grad underlätta öfvergången från det gamla till det nya myntsystemet. At de enskilda motioner, som blifvit väckta inom riksdagen, har den om arvode för riks dagens medlemmar, såsom man kunde vänta, blifvit förkastad af förbundsrådet; En ef. tergift kommer dock att göras; mån ämnar bevilja riksdagens medlemmar, fri resa på alla statens jernvägar och hoppas att förmå de privata jernvägsbolagen att 8å in på detsamma. Deremot har rikskansleren in tagit en mycket välvillig ställning till för slaget om att inrätta en ny riksmyndighet. knappast vara något tvifvel om att detta förslag skall gå igenom hos förbundsrådet så väl som hos riksdagen,.ehuru dewsärskil da staterne derigenom Jida ett betydligt af bräck i sin makt, Äfven lagförslagen om civiläktenskap och om prespens ställning he god utsigt att. blifva definitivt antagna. Db den sistnämnde lagen:;skulle går tilliandra läsningen, bad Bismarck riksdagen att upp skjuta denna, emedan just i dessa dagar ett förslag rörande samma sak skulle komma att föreläggas förbundsrådet, och det-skulle un derlätta genomförandet, om man äck någor tid på sig att diskutera det. Har försäk.