Aftonbladet – 5 juni 1873, sida 2

Undervisningen tager åter sin början den 1 nästkommande September. (Dp. B) — — Nya elementarskolan. Till de uppgifter, som vi för nägra dagar sedan meddelade om detta läroverk, foga vi i dag följande, hvilka äro hemtade ur den berättelse, som läroverkets rektor, dr H. Schmidt, utgifvit för sistförflutna läsåiet. Denna be rättelse föregås af tvenne afhandlingar, den ena (af lektor E. J. Östranö) med titeln: Om det bibliska kosmosbegreppet och den andra (af adjunkten R. W. Lönnerberg) be nämd Några ord om sätt att uttrycka neutrum i franskan. Förrän den egentliga årsberättelsen tager sin början redogör rektor Schmidt för ett par af de väsentligare olikheterna mellar Nya elementarskolan och statens öfriga elementarläroverk. Deuna framställnivg har närmast föranledts genom vissa mindre riktiga föreställningar rörande skolan, hvilka hos en och annan visat sig vara rådande. Ifrågavarande olikheter med andra läroverk bestå i fri flyttning, som inträder frän och med tredje klassen, samt öfverläsning på lärorummet. Blaud fördelar, som vunnits genom dessa bäda grundsatsers tillämpande, nämnes i berättelsen, att åt lärjungarnes individnella anlag lemnas ett gyonsamt tillfälle att göra sig gällande; att läriungen får tid att mera grundligt förbereda sig till examen i hvarje särskildt läroäwne; att han under den senare delen at skoltiden vänjes att i någou mån sjelt uppgöra plan för sina studier, hvarigenom han sporras till egen omtanke och sjel!verksamhet; att läseschemat lätteligen kan så ordnas, att, med högst få undantag, aldrig mer än tre läsämnen behöfva på samma dag förekomma; att, såväl i följd häraf som af öfverläsningen på lärorummet, lärjangen ej så mycket betungas med hemarbete; att han under öfverläsningen har tillfälle att rådfråga läraren; att skriftliga öfningar på lärorammet utan svårighet läta anordna sig; slutligen att läraren, som i allmänhet har ett mindre antal lärjungar att samtidigt undervisa, bättre är i stånd att bedöma dessas flit, anlag och förmåga äfvensom att upprätthälla disciplinen. I sammanhang härmed lemnas åtskilliga uppgifter om afgångsexamina från läroverket under de tio sist förflutna läsåren. Deraf finner man, att medeltalet lärjungar för hvarje af dessa tio år varit 300,2, antalet af dem, som under samma tid tagit afgångsexamen, (87 på klassiska och 25 på reallinien) 112 eller 3,73 procant af hela lärjungeantalet, att de afgångnes medelålder varit 19,73 år, att 9 af dem tagit gamla studentexamen och de öfriga 103 maturitretsexamen, att af de sistnämnda 8 erhållit 4, 55 AB, och 40 B i mogenhetsbetyg. Enligt gjorda beräkningar har hvarje vid läroverket inskrifven lärjunge i allmänhet qvarstannat 6 år vid detsamma, och af 100 lärjungar hafva 22,38 (d. v. 8 hvar 4:de eller 5:te) genomgått afgängsexamen. Af lärjungarne vid Stockholms elementarläroverk hafva i medeltal 2,38 proc. årligen tagit afgångsexamen, Enligt skolkomit6ns betänkande har lärjungarnes medelålder i öfre sjunde klassen af statens samtliga högre elementarläroverk under värterminerna 1864—70 utgjort 20,66 år. Vid Stockholms gymnasium har medelåldern under de tio senaste åren varit 19,7 år, således nästan densamma som vid Nya Elementarskolan. Företrädet i detta hänseende tillkommer dock alltid Elementarskolan, hvars uppgifter afse åldern vid afgångsexamen, då de för öfriga läroverk gälla i öfre-sjunde klassen. Vid Nya elementarskolan bestämdes redan är 1851, att de tre moderna språken böra begynna före de gamla. Tyskan börjar i första, engelskan i tredje och franskani fjerde klassen. Såsom skäl för en sådan anordning nämnas i förbigående: ett billigt afseende å behofvet för det stora antal lärjungar, hvilka afgå från skolans mellanklasser; svårigheten att vid en tidigare älder bestämma å hvilken linie lärjungen bör inträda, och fördelen af liniernas fullständiga sammanhållande under hela den förra hälften af skoltiden, hvarjemte anmärkes, att om Nya elementarskolan, såsom från flere håll yttrats, på senare tiden arbetat under relativt gynsamma förhållanden och ej varit underkastad de många rubbningar, hvilka så störande inverkat på de öfriga läroverken, detta — — — — förnämligast varit en följd af det sätt, hvarpå skolans styrelse redan för 22 år sedan fastställde ordningen för de främmande språkens inträde vid undervisningen, och dervid åt de lefvande språken (äfven det engelska) inrymde den plats, som af den allmänna me. ningen i våra dagar allt mera oafvisligt yr kas för dessa i så många hänseenden vigtiga läroämne. Latinet inträder i femte och grekiskan i sjette klassen, Att man under de 4!2 år, som anslås åt dec förras, och de 3, som äro anvisade till det senares studium, kan bibringa lärjungarne fullt nöjaktiga kunskaper, har erfarenheten ädagalagt. Så hafva al 80 lärjungar, som tagit afgångsexamen med latin, 10 erhållit betyget AB och 70 B I den skriftliga samt 7 A, 27 AB och 46 B I den muntliga examen; af 30 lärjungar, som togo examen med grekiska, erhöllo 10 det högsta, 10 det mellersta och 10 det lägsta af nvssnmända betve.