Aftonbladet – 4 juni 1873, sida 3

stund mera om den menskliga naturen, fatta bättre den mäktiga lagen: C6st lamour Pamour, Famour som gör att hela verlden går sin kretsgång — än hvad jag ännu på mången god dag lär mig begripa, Jag vill säga er ännu en sak, sir! Dessa enkla, naturens band, gemensamma för oss och de stumma djuren — så sannt som jag lefver, sir, äro inte dessa de gudomligaste uppenbarelser jag ser på jorden! Jag eger bloft ett sädant band — kärleken till min stackars gamle far, den ende religion, som jag hittill dags egt, men jag kan gerna säga er att den ensam har räddat mig från att bli en laglös och dålig menniska. Och ännu en sak vill jag säga er, fortfor Tom, som alltmera värmdes af sitt ämne, af alla diaboliska knep, för att hindra presterna ifrån att känna sig sjelfva, eller menniskorna, eller det kall, som de iklädt sig, eller allt annat i verlden, är d allrafiffigaste väl deras celibat. Jag skull vilja ha er med mig på en tur genom spa ska Amerika, eller blott i Frankrike, oc höra hvad ni tyckte om. saken. Hur den någonsin kunnat upprinna i en mensklig hjerna, det är för mig en gåta. Jag har ofta fått den föreställningen, då jag sett dessa prester — somliga ibland dem ganska hederliga män — att satan måste nog ändå, som ni säger, smyga omkring här på jorden, ty ingen mensklig dårskap kunde väl hittat på en så ofelbar metod för att presterna skola göra dess mera ondt, ju mera goåt de önska uträtta, Se så; nu har jag hållit en predikan och gjort er ond. För ingen del; men nu måste jag gå och tillse några sjuka. Ja, gå och.gif tröst. Kom blott i håg att dessa sjuka äro män och qvinnor. (Forts.) a