Aftonbladet – 31 maj 1873, sida 3

blick anser sig förl; böra omnämna, att hot vid ett samtal med honom medgåf, det at sigterna icke voro de bästa för år 1873 — men vänta till nästa gång, sir, så skall n få höra talas om mig i Danmark. Att den danske skriftställaren mer än er gång är i stånd att beskrifva, hvad inger annan skildrat före bonom, beror på en be röiivärd egenskap hos författaren såsom resenär. Hr Topsöd är nemligen icke turis i ordets alldagliga mening; här körer icke till dessa otaliga legioner, Bom färdas frän på de ökända stråtvägarne för att se och omtala hvad tusen sinom tusen sett och omtalat före dem. I motsats till det flacka turist intresset gör hr Topsöes bemödande synbarligen ut på att öfverallt uppspåra det ovanliga, för landet egendomliga, det ur en eller anhan sytipunkt företrädesvis lärorika Han åinöjer sig ej med promenader på de stora städernas boulevarder, besök i museer. 0. 8. v.; hvad han önskar lära känna; är samhällslitvet i dess mångskiftande former. äfven de lägsta, naturen i dess friska ur sprunglighet. Derför drager han ut på upp täcktsresor från . Newyork, långt ut från dess BroadWay och Fifth Avenue, dess jättehoteller, restaärationer, börs och klubbar, at hvilket allt och annat mera han först ger oss en liflig skildring. Efter ett besök i qväkarestaden Filadelfia samt i Washington, unionens hufvudstad, der vår turist bivistar konventets förbandlingar, är han närvarande vid presidentskan Grants mottagningar samt lyssnar till hennes mans presi dentens särdeles välvilliga omdöme angående skandinaverna i Förenta Staterna, gör resan vidare pr ångbåt på den stolta Potomac-floden genom Virginias tätbevuxna skogstrakter till Niagara. Beskrifningen öfver vattenfallen och the Cataract House är ett praktstycke af skildrinpgskonst och har äfven varit i öfversättning återgifven i såväl svenska som finska tidningar. Niagara hör emellertid till det jemförelsevis mera kända; deremot torde icke synnerligen många europeiska turister före hr Topsöe hafva besett Amerikas största naturmärkvärdighet näst Niagara: Mammuth-grottan i Kentucky. Hon ligger ett godt stycke afsides från den vanliga routen och resan dit är förenad med ätskilliga besvärligheter. Det skädespel som väntar den vetgirige resanden vid framkomsten ger honom dock rik ersättning för de ntståndna mödorna. Man tänke sig en underjordisk håla af ett så ofantligt omföng, att endast den kända delen deraf innehåller gångar och gallerier af cirka 100 engelska mil, bakom hvilka utbreda sig obekanta trakter, som ännu intet menskligt öga skådat. Här färdades de resande oafbrutet omkrivg i två dagar, vandrande genom smala gårgzar, klättrande öfver klippor och bergssträckningar eller roende i en kanot på en stor insjö uti det djupaste mörker, sparsamt upplyst af medhafda facklor. Grottans inre med dess pelargängar, kupoler och rika droppstensbildningar företer en den allra märkvärdigaste anblick. Skildringen af detta naturens under har ett sidostycke uti hr Topsöes berättelse om den utfiygt han företog från S:t Francisco till de s. k. kämpaträden, af hvilka ået högsta når en höjd motsvarande Kjöbenhavns Runda Torns, och ett annat har ett omfång så stort, att hela sällskapet — inalles åtta ryttare — kunde rida omkring inne uti det samla trädets ihåliga stam. Vi hafva omnämnt hr Topsöes frametående förmåga af lifliga och färgrika skildringar. I afseende på denna sida af hans författarkap är det oss ett nöje att instämma i följande omdöme af den norske kritikern hr Hartvig Lassen. Det är vår pligt att ramhålla, skrifver hr Lassen i en recenion af arbetet, huru många lyckliga egenskaper hr Topsö.v besitter, för attien res seskrifning kunna tillfredsställa äfven mycet högt stämda fordringar. Beskrifva är gentligen ett för massivt och tungt ord för Itt beteckna karakteren af hans framställning, ty till och med der, hvarest han medlelar en rikdom af topografiska, historiska, statistiska och andra upplysningar, förstår ran att med säker hand anbringa hela detta aktiska underlag så litet pretentiöst som jligt, så att det ej skall hämma den raska, ifliga farten i hans teckningar af naturen och menniskorna. Att återgifva i skarpa, klara, åskådliga drag rörelsen uti det, som ör ögonblicket faller inom hans synkrets, ir nemligen i sällsynt grad Topsöes talang, ch han har äfven gifvit ett ypperligt prof värpå cn skiss På jernbanan, hvarmed an inleder sitt amerikanska verk. Men lenna hans mest framträdande stilistiska gendomlighet är också en af de egenskaver, som minst kunna undvaras när man kall skildra det amerikanska samfundet, lifret i Fultons och Morses hem. Vi komma värvid in på den andra sidan af hr Topsöes gendomliga författarepersonlighet. Hans förmåga att fästa rörelsen, den våldsamt larmande, bortryckande, allt öfver ända kastande, lika så väl som den stilla böljande, näktigt jäsande oron, sammanhänger med ans bildning, hans verksamhet, hans sym ati med all samtidens oro och rörelse. Han ir — om vi ej redan visste det af hans tiligare, poetiska försök — alltför begåfvad ör att sakna blick för naturen, men han vänner sig dock synbarligen lyckligare i samqväm med menniskorna. Icke minst på rrund häraf är han egnad till att vara vår örare genom Amerika, der ju menniskan senom kolossala resultat hvarje dag bevisar in autokratiska makt. Boken är försedd med en mängd förträffiga illustrationer och kartor och utstyrseln r öfverhufvud sådan, att den gör heder åt en berömda förlagsfirman. statistisk tabell öfver kongl. landtförsvaret, af I. von Vegesach. Denna tabell, lika omfångsrik till formaet som omfattande till innehållet, är ett taande intyg på hvad ett sannt och verkligt ntresse för ett yrke förmår ästadkomma, ufven då ämnet och innehöället är af den naur, att arbetet hufvudsakligen endast kan iafva att påräkna yrkesmännen såsom den sfvervägande delen af sin pubiik. Statisticen i allmänhet — och den militära statitiken gör derifrån intet undantag — har ett